- Project Runeberg -  Politiska skrifter /
401

(1880) [MARC] Author: Anders Chydenius With: Ernst Gustaf Palmén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i Dagligt Allehanda 1778 och 1779 om husbönders och tjenstehjons naturliga rätt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

plåtar i penningar etc. etc. Man hör ju, säger du, att de, som plikta
för tjufnad, äro mestadels af det ringare folket. Så är det min herre.
Men största delen af menniskor är ju af de ringare; derför ske ock
brotten så mycket oftare hos dem, som de äro flere till antalet, om
de båda äro lika lastfulle. Men det händer ju ganska sällan, att
någon af de bättre blifver beträdd med sådant, menar du. Jag menar
äfven så; men aflidne lagman Könick har för mig upplöst denna gåta
i sina Lärdomsöfningar, då han säger, att lagarna ofta äro en
spindel-väf, der små mygg och flugor fastna uti, men brömsar flyga igenom.
Intet äro sådana händelser ibland svenska anekdoterna obekanta. Men
jag får ej rum för mera i den saken. Korteligen sagdt: enahanda
slags menniskor afhållas bäst från enahanda slags brott genom
enahanda slags lagar, och dertill tror jag missgerningsbalken vara nog
tillräcklig.

Herr kritikus beskyller mig äfven för det jag ej uppgifvit medel,
huru tjenstehjon må förmås att fullgöra sina af mig föreslagna
kontrakt. Hvad hörde det mig till? Det gör ju lagen i alla lofliga mål,
min bön förutan, och det kan ske så mycket lättare i detta ärende,
som det är lemnadt i husböndernas egen magt att på allt möjligt sätt
bringa tjenstehjonen till dess fullbordande äfven med karbasen, och
hårdare drifkraft vet jag intet, utom 40 par spö. Men om det osar
illa larsmessotiden, om den mycket brukas, det rår ingen för, och
kunna hvarken kung eller ständer hindra det. Mera härnäst, min herr
kritikus, om så behagas; håll emellertid detta till godo i brådskan af

Gamla Karleby den 27 April 1779. sin

ödmjuke tjenare

Anders Chydenius.

Ghydenii nästa polemiska uppsats är rigtad mot professor Johan
Kraftman, hvilken med anledning af skriften Om husbönders och tjenstehjons
naturliga rätt å nyo sökt vederlägga Ghydenii principer i en artikel, daterad
Ulfsby den 29 Mars och införd i Dagligt Allehanda den 18—21 Maj. Öfver
hufvud är dock detta likasom Kraftmans senare inlägg i striden af mindre
intresse än hans första, ofvan refererade uppsats. Kraftman förebrår i främsta
rummet Chydenius för att han skulle förgätit iakttaga skyldig anständighet
och aktning för dem, mot hvilka han skrifvit, o. s. v. Tjenstehjonen vore
skyldiga att arbeta för samhället; de afhända samhället något som svarar
mot gods, om de undandraga sig att tjena mot lön; tillhållna att arbeta
bevaras de vid sin rätta frihet. Om lagstiftaren 1739 lemnat gifta tjenstehjon
frihet att bo och vistas hvar de behagade, skulle sådant till giftermål
uppmuntrat dem, hvilka icke ville tjena. Själen af friheten bestode i åtnjutandet
af billighet och rättvisa. Alltså skulle den taxa, hvilken bidrager till att
jemka en uraktlåten billighet och rättvisa, bäst förvara och utvidga
friheten. Kraftmans öfriga i artikeln gjorda påståenden refereras tillräckligt
tydligt i Chydenii svar.

Den 30 Juni och 1 Juli 1779 innehöll Dagligt Allehanda i sina n:is
144 och 145 Chydenii

26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/capolitisk/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free