Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Memorial angående religionsfrihet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aonoteras, hvilka dermed varit försedda eller icke. Dock borde denna
kongl. maj:ts frid icke komma dem till godo, som inom någon viss tid
efter sin ankomst blefve öfvertygade att för grofva brott vara från sina
hemorter förrymde.
2) Att alla inkommande främlingar skulle af kongl. maj:t
försäkras om fullkomlig samvetsfrihet för sig, sina barn och efterkommande,
och att fä ostörde, med sedighet och utan att få göra våra infödda
menigheter förargelse, idka hvar sin gudstjenst, dock med allvarligaste
förbehåll, att hvarken hemligen eller uppenbarligen söka förleda någon
till affall ifrån den rena evangeliska lutherska läran, vid vite af all
dess egendoms konfiskation och evärdelig landsflyktighet; såsom ock,
att ingen af främmande religion skall enligt rikets grundlag f& der
bekläda något högre eller lägre embete. Den svårighet, som kunde
yppa sig vid} deras giftermål, bamadop och uppfostran, skulle efter
min ringa tanke bäst afhjelpas, om alla äktenskap emellan en
främmande religionsförvandt och en evangelisk-luthersk skulle stadfästas med
vigsel, efter våra kyrkoceremonier, och det blefve en nödvändighet,
att alla af deras äktenskap blifvande barn skulle enligt religionsstadgan
döpas af våre prester och uppfostras i vår evangeliska lära och hålla
sig till vår församling; men alla å fäderne och möderne i annan
religion infödde finge ock uppfostras i sin egen religion.
3) Att alla inflyttande, vare sig främlingar eller förr af
hvaije-handa orsaker utflyttade svenske, skulle hafva lof att i städer och på
landet, ehvarest de kunna med vederbörligt tillstånd sig nedsätta,
opå-talt idka hvar och en någon slöjd, näring, konst eller vetenskap, som
de kunna och vilja försöija sig och de sina med, efter de stadgar och
ordningar kongl. maj:t skulle för godt finna att fastställa, och deremot
ej betungas med svårare utlagor än infödde svenske i grund af sin
handtering erlägga.
Förmånerna af ett sådant fribref synas blifva handgripliga.
Yår store konungs dyra namn blefve derigenom vördadt hos de
flesta folkslag i verlden: alla trängde, alla olyckliga skulle välsigna vår
regents mildhet och skynda sig att söka skygd under hans vingar, och
riket skörda af andra nationers blodiga krig den rikaste bergning,
som bestode i en myckenhet af arbetande medborgare. Jordbruk,
fabriker och slöjdetillverkningar kunde uppdrifvas till större höjd, och
rikets tyngder, fördelta på fleras skuldror, blifva dess förra inbyggare
drägligare.
Då skulle ock Sverige med hugnad få se sina af hvarjehanda
orsaker utflyttade barn, som ännu med ömhet tänka på sitt
fädernesland, hoptals komma tillbaka, att dela glädjen med sina medbröder
och skörda välsignelse under Gustaf ni:s lyckliga tidehvarf.
Saken är ej heller ny; kloke regenter hafva väl förstått att
genom sådana inflyttningar öka sitt rikes styrka och anseende: Preussen
hade aldrig i en hast utom dem blifvit så mägtigt konungarike;
stor-hertigdömet Toscana, en romersk-katolsk stat, leder ifrån en allmän
religions- och näringsfrihet sin hastiga tillväxt; Frankrike, som ligger
så djupt under katolska träldomen, synes redan vara omtänkt på tole-
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
