Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Memorial angående religionsfrihet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rans emot protestanterna, och sjelfva den afiägsnaste verldsdelen har
genom fördrag af flera religioner dragit många tusende familjer ifrån
Europa. Nu just tyckes tiden vara inne för Sverige att äfven genom
lika frihet vinna ett så välsignadt byte.
Rörd öfver mina medmenniskors olyckor, och öm om min
fosterbygds tillväxt och styrka, har jag med den allra djupaste vördnad för
vår rena och evangeliska lära i uppriktigaste välmening yttrat mina
tankar, dem jag allerödmjukast underkastar högvördiga ståndets ömma
och mognaste granskning. Och det gläder mig att äfven få lägga dem
för vår milde konungs högt upplysta ögon, som af höga försynen
visserligen är ämnad att blifva ett välsignadt skydd för alla förtryckta,
och att göra sitt rike stort och sina undersåtar lyckliga.
Anders Chydenius.
Frågan om införande af religionsfrihet i Sveriges rike hade år 1778
blifvit berörd uti ett då tryckt „Memorial angående en friare religionsöfnings
beviljande, till allehanda iörmögne judars och andre främlingars inlockande
till Sverige, författadt den 11 Oktober 1760 i Amsterdam och derifrån insändt
till högvördiga presteståndets dåvarande talman, herr erkebiskopen doktor
Troilius, af dåvarande notarien i kongl. kommersekollegio, numera
statssekreteraren och kommendören af kongl. nordsfjerneorden, baron Liljencrants“.
År 1779 utkom, äfvenledes från kongl. tryckeriet, (der ofvan intagna
memorial samt Chydenii Tankar om husbönders och tjenstehjons naturliga rätt
blifvit tryckta), ett så kalladt supplement till det Liljencrants’ska
memorialet, hvilket supplement, att sluta så väl af dess tankegång och stil som ock
af ortografin, tyckes angifva Chydenius såsom författare. Detta korta inlägg
i frågan är af följande lydelse:
Supplement till statssekreterarens och kommendörens, herr
baron Liljencrants’ år 1760 författade och nyligen
tryckta memorial rörande en önskad
religionsfrihet.
Det är förunderligt, att vår rena evangeliska lära, som
reformationstiden med en otrolig hast upplyste och öfvertygade flera vidsträckta
och folkrika stater, nu på mera än 200 år icke gjort några nya
er-öfringar, utan blifvit inspärrad inom sina första gränser. Saken är
öm, och orsaken bör uppletas, att den må kunna undanrödjas. Jag
fruktar, att de bålverk man upprättat till dess försvar, och som, efter
den öfvertygelse jag har om dess egen styrka, varit ganska öfverflödiga,
endast tjenat [till] att hindra dess utvidgande.
I det Israelitiska samfundet, der den eviga visheten och kärleken
sjelf författat religionsstadgarne, var ingen fridlös eller förjagad för
sin religions skull. Främlingen kunde väl icke komma till samma
rättigheter och privilegier som de nationela, utan att antaga
omskärelsens sakrament, men de fingb likväl bo inom Israels gränser,
njuta lagames beskydd och den från menskligheten oskiljaktiga
rättighet att sig på ärligt sätt nära och försöija. Salomo fann mera än
150,000 främlingar, som voro manbare och arbetsföre inom denna
lilla staten, och således måste, när qvinnor och barn tilläggas, antalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
