Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenii till Göteborgs Kongl. Vetenskaps och Vitterhets Samhälle insända sjelfbiografi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
understödja den, och skydda Auctora emot förföljerser [sic], hwarom jag
Allernådigst blef försäkrad och Memorialet lämnades i H:r Archi
Biskopens hand, som doch eij framgaf det i Ståndet förr än målet
genom et annat memorial wäktes hos Ridderskapet och Adelen, och kom
i ventilation i de andra Stånden. Saken lades i Prästa Ståndet uppå
bordet ena dagen och andra dagen ventilerades med en ogemen häftighet
af Herrar Biskoparna Bentzelstierna Celsius och Lytkeman, hwilcken
sednare äfwen utöste bitterhet emot Auctora; då hade äfwen til förswar
af religions friheten anmält sig Kongl:a öf:r Håff Pred: von Troil,
Dom-Probsten D: Fant och jag, men saken begiks under hwaijehanda
in-wänningar så, at ingendera af oss fick tala ett enda ord och afslogs
frågan med en oändelig hetta, som doch samma dag bijfölls i alla
andra Stånden.
Pålitelig Anecdot rörande denna skrift. Då Kongl:e Maij:stt
förmärkte den häftighet som i Prästa Ståndet war emot mig, och den
kallsinnighet och stadga hwarmed jag den motade, har han yttrat sig;
nog är jag och något dristig, men jag hade aldrig wågat det Chydenius
wågade. Det war och wist, at nästan alla mina medhållare i Ståndet
swichtade och drogo sig undan och jag stod allena, då elden war som
starckast, ehuru andra «förut warit dämti så nitiska och wärksamma
som jag.
Denna berättelse om mina skrifter, hafwer wäl uptagit det mästa
af mina Riksdags manna öden, hwarest de förmodeligen stå på sitt
rätta ställe, men så gifwes likwäl en eller annan händelse wärd at
kännas af efterwärlden, som uplyser denna tids Historie och fåfängt
lärer sökas annorstädes.
Så snart jag såsom Capellaneraas enskilta Riksdags man blef
intagen 1765 i Prästa Ståndet, upsatte och inlämnade jag til mitt
Stånd et Memorial om owälduga ledamöters utnämnande til de
angelägnaste Deputationer som wäl alla gapade åt, men hwarpå likwäl eij
hades något afseende, emedan det stötte snörrätt emot Herrar
Electo-rernas då redan projecterade listor. Jag sökte och want bekantskap
med min läromästare, den margkunnoge Nordencrantz, som til alla
delar gillade innehållet af mitt Memorial.
Men ingen ting arbetade jag wed denna Riksdag så trägit uti,
som skrif- och tryck-friheten. Nordencrantzes skrifter hade redan så
öpnat mig ögonen, at jag ansåg den för ögnastenen i et fritt Rike.
Den war och aldeles i smaken för det partie, som legat så länge
under, och nu för första gången satt i styret, som önskade at få öpna
de hemlighets gömmor som blifwit tilskapade af det förra partiet
under hwilkets Herrawälde dessa så länge blifwit tryckta. Jag upsatte
därföre et Memorial därom, det jag communicerade med afl:e H:r
Biskop Serenius, som ledde mig i bekantskap med afl:e H:r Håff Rådet
Arckenholtz, då nyligen inkommen til Stockholm, med anmodan, at
härom conferera med honom. Efter flera discurser och
öfwerläggnin-gar skref jag mitt Memorial å nyo, och bad Hrr Biskop Serenius med
sitt namn under memorialet gifwa tbon i en så angelägen sak. Han
öfwersåg och förkortade det, men inrykte i slutet af frihetsprojectet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
