- Project Runeberg -  Från Fyrisån till Capris klippor /
38

(1931) Author: Ellen Lundberg-Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slottet och Hamiltons.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Att stämningen i Uppsala stad led av en något färglös
reaktion efter jubelfestens fröjder förstår man:

»Att leva här i staden under nuvarande förhållanden är
verkligen en prövning, som Ni kunna vara tacksamma för att
Gud besparat er», skriver Hugo en annan gång. »Uppsalas
innevånare angripas med varje dag mer och mer av den stora
reaktionen och draga in sina såväl praktiska som moraliska
flaggstänger. Skräddare och skomakare skicka alldeles
omotiverat ut sina räkningar, ens umgängeskrets reser till Italien,
ens familj likaså, och själv förtäres man av samvetskval över
en förspilld ungdom! – Man kan verkligen hålla sig för
gapskratt.» - Det ligger nog en hel del menat allvar under de
halvt skämtsamma orden.

Slutligen några originella rader ur ett av de sista breven
innan föräldrarnas återkomst:

»Din far (morfar, Jörgen Roed) skrev härom dagen ett
mycket kostligt brev till gossarna, som i hög grad grumlade
deras unga själar. Han uppmanade dem i vältaliga ordalag,
att ej gå så mycket i skolan, och att framför allt med
våldsamma medel motsätta sig att bli uppkörda så tidigt om
morgnarna. De fundera nu dagligen på myteri. – Den ende
av dem som skriver i dag, är Sven. Knut förklarade, att
han ’skrivit så mycket, att han inte hade något att säga på
ett år’. – Överproduktion är farlig för unga författare!» –

Var det underligt, om vi barn dyrkade denna
ungdomlige »farbror» som ett högre väsen? Och den outtröttliga
kärlek och omtanke han gav oss, upplivad av tusen glada
påhitt och humoristiska samtal, hans vänliga deltagande i våra
små bekymmer och farbroderliga förtjusning över våra
barnsliga fröjder gav honom ett skimmer av något alldeles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/caprikli/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free