- Project Runeberg -  Från Fyrisån till Capris klippor /
57

(1931) Author: Ellen Lundberg-Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skoltiden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skadligt djur, och höljd av skam lomade jag tillbaka till
min pulpet, följd av tjugu par stirrande, nyfikna, många av
dem skadeglada, ögon. Där satt jag, sjudande av vrede
över den oförrätt, som drabbat mitt hem och mina föräldrar
och med dem mig själv, och försökte svälja tårarna. Säkert
är, att flera av klasskamraterna efter den betan i mig sågo
en sannskyldig paria. Vad hade jag för ett hem? Vad hände
inom dess fyra väggar, där de oskyldiga barnen tillätos läsa
oanständiga böcker? (Ingen enda av dem hade naturligtvis
en aning om »Rosen och Ringen».)

Det är verkligen mycket lyckligt, att lärarinnetypen så
kapitalt förändrats under de senaste tjugofem-trettio åren.
När jag tänker på hur mina söner, som gått i Whitlocks
skola, blevo behandlade och förstådda av de allra flesta av
sina lärarinnor – unga, livaktiga, fulla av både allvar och
humor – verkar det som sekler mellan nu och då. Jag
minns, hur min yngste son under sitt första läsår i första
förberedande i Whitlock – han var 6 år - en dag
utbrast: »Ja ser du, våra lärarinnor, de är helt enkelt
helgonabarn!» Och den stämningen fortfor i stort sett under
hela skoltiden.

I skolan i Uppsala vankades ideligen enskilda och
allmänna »varningar» – ofta visste man knappt för vad, men
de skrämde och tröttade en. Och känslan av den absoluta
bristen på förståelse för ens brister gjorde att man upphörde
att visa sig enkel och naturlig. Inte ett ögonblick tvivlar
jag på de goda avsikterna hos de ledande och undervisande,
men att metoden var absolut galen och inte bidrog till några
särdeles lysande resultat, står jag fast vid.

Men trots att man tog skolgången med blandade känslor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/caprikli/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free