- Project Runeberg -  Från Fyrisån till Capris klippor /
112

(1931) Author: Ellen Lundberg-Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teater. Det nya hemmet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

korrekt och ganska sträng, ansåg, att man borde mycket
noga välja det första stycke hon skulle tillåtas att få se.

Jag vet inte hur vi buro oss åt, men jag och min bror
Holger lyckades övertala friherrinnan Stiernstedt, att låta
Marika gå med oss på »Lilla markisinnan». Det skulle vi
aldrig ha gjort. Vi kände inte stycket. Alldeles olikt fru
Håkanson och Tore Svennberg var det ett av de mest
vågade, ja, rent av opassande lustspel, (åtminstone för den
tiden) som man gärna kunde se. Jag hade ju åtagit mig, att
det skulle vara något »bra och lämpligt», något som på inga
villkor skulle kunna grumla Marikas oberörda själ. Och där
satt jag som en brottsling och förförare och önskade mig
långt därifrån! »Vad följden blev, och vad folket sa’»,
mins jag inte, men jag är rädd, att jag inte passar till duenna
för unga flickor. I alla fall hoppas jag, att Marika inte tog
någon nämnvärd skada.

Men som regel vågar jag påstå, att det inte var några
dåliga impulser vi fingo i den gamla teaterlådan. Det var
god dramatik man fick till livs och ofta utmärkt spelad. Den
enda av oss syskon, som inte hade minsta sinne för
dramatisk konst, var min bror Carl Göran. Till vår stora grämelse
sov han under hela Hamlet-föreställningen, och vaknade
endast, då »Ofelia kom in och jamade med halmstrån i skallen»,
som han helt vanvördigt uttryckte sig.

Våra teaterbesök hade börjat redan sista åren av vår
vistelse uppe i Geijersgården, och vårt starka intresse för
teatern har bibehållit sig genom hela livet. –

På hösten 1884 blevo vi tvungna att lämna vårt Eldorado
där uppe i Geijers hus, ty farbror Claes gifte sig och ville
själv bo i hela huset, och jag undrar heller inte på, om han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/caprikli/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free