Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konfirmationsvintern. Ungdomsvänner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullt fattbar för oss, och det äkta kristna väsen, som låg till
grund därför, kände vi och uppskattade till fullo.
Däremot kunde jag inte, liksom mina kamrater, fälla tårar
vid den högtidliga akten. Jag kunde inte uppfatta det som
en sorgeakt. Säkert ansågs jag kall på grund av min oförmåga
att gråta. Det är en olycklig egenskap, att ofta inte ha
förmåga att stämma in med omgivningen i de rituella uttryck
för glädje och särskilt för sorg, som fordras av en i livet vid
speciella stora tillfällen. Emellertid var jag sexton år, då jag
»gick fram» en ljuvlig vårdag i den hederliga och uråldriga
Trefaldighetskyrkan i Odinslund, och den gångna vinterns
läsning hade haft en hel del gott med sig, inte minst på
grund av vår lärares ödmjuka och äkta personlighet.
Just i början av vintern hade jag råkat ut för ett något
störande inflytande, som en tid ängslade mitt sinne en smula,
men som jag sedan lämnade åt sitt värde. Birger Mörner
hade börjat umgås i vårt hem, och han gjorde ett visst
intryck på mig. Han var elegantare, mera belevad än de
andra ungdomar, som besökte bröderna. Vid sidan av den
yttre gentlemannasilhuetten var han mycket rabulistisk,
dyrkade Strindberg, hade läst en massa och talade lätt och ledigt
om vad det skulle vara.
Han tog sig för att vänta på mig, då jag kom från
läsningen hos docenten Ekman och följde mig hem. Det vore
synd att säga, att vi flirtade. Vi talade enbart livets allvar,
och han ansträngde sig så gott han kunde, att förmå mig
att avstå från att konfirmeras. Sista gången vi möttes innan
den dagen, sade han mycket högtidligt, med en nästan
olycksbådande röst, i det han tog farväl:
»Jaså, du är således besluten att börja ditt liv med en lögn?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
