Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Lyran». Snoilskys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mjukhet och naturligt skiftande rytm, som gjorde, att ett och
annat, trots den glänsande virtuositeten och den konstnärliga
elegansen, lämnade en ganska kall. Men den tiden var han
Sveriges korade diktarekung, och det var ett högtidligt
ögonblick, att få se honom i verkliga livet.
Och där kommo de. Carl Snoilsky och hans grevinna
gingo framför de andra. Han var lång och elegant,
vänligt blygsam i blick och röst. Hela hans uppträdande
verkade försynt, nästan undfallande, och han gjorde intryck av
en vek, ytterst känslig natur. Kanske hade det öde han
skapat åt sig genom sitt uppseendeväckande andra
äktenskap, framkallat den andliga skygghet, som ibland gjorde en
ont att se hos honom. Dessemellan kunde det glittra till i
hans ögon, och ett både vackert och smittsamt skratt kunde
liva hans litet vemodiga och slutna drag. Han var heller
inte renons på humor eller snarare en fin satir, men den kom
endast fram i det intima umgänget i hans hem, där han visste
sig fullt förstådd.
Varför jag i min inbillning diktat upp grevinnan Ebbas
utseende som något orientaliskt, med böljande gång à la
odalisk, vet jag inte. Ingenting av allt detta fanns där. Hon
var mycket fyllig, ljushårig, rödlätt i hyn med ett par stora,
tämligen utstående ljusblå ögon med tunga ögonlock och en
starkt svängd mun. Hela hennes apparition hade mycket av
rockoko. Och hon – talade skånska. Men när den första
förvåningen var över och isynnerhet senare i livet, då jag
fick umgås som en yngre vän i Snoilskys hem, vann hon
ens hjärta absolut.
Hon var kvick och spirituell utan att hennes kvickhet
slog över i elakhet, och i sin stora människokännedom var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
