- Project Runeberg -  Från Fyrisån till Capris klippor /
201

(1931) Author: Ellen Lundberg-Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pensionsliv och atelierarbete.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig vid mig och under hela vintern tog sig an mig på ett
rent av rörande vänligt sätt. – Jag önskade bara måla
blommor, men inte småpetigt och »mamsellaktigt», utan stort,
flott och koloristiskt. Så var min dröm. – Aublets
blomstermålningar voro mästerliga, schwungfulla och glödande, då
däremot hans porträtt ofta voro petiga och rent av litet
sliskiga.

Elevateljén låg på nedre botten och var lika spartanskt
enkel som Aublets egen var elegant. Vi voro endast få elever.
Några tystlåtna, ganska skickliga, engelska flickor och ett
par franska. Men man trivdes där, och redan från första stunden
fann jag arbetet oerhört intressant. Blomstermodellerna gick
Aublet själv ut och plockade i trädgården, där ännu rosor
och crysantemer stodo i blom, och så satte han dem i
verkligt fascinerande belysningar och lät mig anlägga teckningen
med kol – i distinkta ljus- och skuggplan och fixera den,
innan jag började med färg. Om det var den enda
saliggörande metoden, lämnar jag därhän, men den åstadkom
ganska snart resultat, som min lärare var rätt belåten med.

Utanför, i Boulevard Bineau, hade lövet fallit; vintern var
i annalkande, ofta låg dimman så tät, att spårvagnen knappt
kunde gå, och då jag bodde långt från ateljén, måste jag
taga en tidig buss ditut. Men de där morgonfärderna roade
mig. Man väcktes först, ganska tidigt, av mannen, som lagade
fönsterglas, och som spelade sin lilla låt på en flöjt eller pipa.
Den melodien kan jag höra ännu i dag, när jag vill. De
spela den förresten alltjämt. Och det var en mängd roliga
typer man såg och slutligen blev bekant med under färden
ditut – både i bussen, som gick till hörnet av Avenue

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/caprikli/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free