Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nike och flickorna Sand. Théâtre Français.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nike och flickorna Sand. Théâtre Français.
Första gången jag hade lyckan att stå inför verkligt stor
bildande konst, gav det mig en fullständig chock. Det var
då jag gick uppför trapporna i Louvre-muséet och fick syn
på Nike från Samotrake. Sällan har något kommit mig att
reagera så blixtlikt och oemotståndligt. Något evigt levande
och övernaturligt skönt kom brusande emot mig med en sådan
styrka, att jag nästan tappade andan. Vanan – den
bedrägliga och nivellerande – har med tiden förvandlat också
denna glädjekälla av frisk och nyskapad härlighet. Numera,
då jag återser den underbara statyn, tar jag det mycket lugnt.
Man konstaterar, att den är ett härligt konstverk, trots
ilappningar och sprungen ur en icke alldeles förstklassig konstepok.
Men vårmorgonskänslan för den är borta. Varför skall det
gå så med det mesta i livet? När det gäller smärta, är det
ju det enda tröstande, att ens känsla avtrubbas. Men en
glädjekänsla borde ha förmågan att hålla sig på samma friska
nivå mycket längre. Snart sagt ingenting i världen tyckes
riktigt tåla vanans nötning.
Efter mötet med Nike föreföll mig Venus Milo loj och fet;
en uppfattning, som jag skam till sägande behållit intill denna
dag. Men jag unnar henne att bli respekterad, och det upprör
mig, när jag ser henne annonserad till »praktiskt» ändamål,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/caprikli/0237.html
