- Project Runeberg -  Från Fyrisån till Capris klippor /
227

(1931) Author: Ellen Lundberg-Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstnärssocietet. Jul.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nu stannar ett elegant ekipage framför huvudentrén. En
ung herre i hög hatt och vita handskar stiger ur. Han bär
en bukett i handen. Strax därpå ser man honom uppe i
salongen, bredvid matsalen, bakom de halvt fråndragna
gardinerna. Han går fram och åter. Rättar nervöst på sin
halsduk. Petar på blommorna i buketten. Den unga damen
uppe i det rosa rummet är färdig. Kammarjungfrun öppnar
dörren i fonden. Den unga flickan försvinner – vitklädd.
Ett ögonblick senare öppnas salongsdörren mot någon hall,
och hon svävar in....

Men i detsamma drar hovmästaren, som öppnat dörren
för henne, diskret igen gardinerna i salongen. Som om han
ville säga »– Hit – men inte vidare!».... Nere i det stora
köket under matsalen står en tjock, vitklädd kock i hög
mössa och vispar något för brinnande livet i en kastrull.

Men – var är julstämningen?

Vi, för vår del, hade den verkligen. Vi avåto vår
middag under mycket skämt och många skålar för absent friends
and sweet hearts
. Sedan tändes granen. De mycket enkla
julklapparna voro uppfiffade med lustiga eller sentimentala
verser. Breven och paketen hemifrån öppnades andaktsfullt.
Därpå gjordes musik. Frida Schytte spelade violin till Idas
ackompagnemang. Ida sjöng – vackert.

Det var första gången vi alla voro borta från våra hem,
så att det kändes ju en smula »eget». Inom en molade en
känsla av saknad, blandad med äventyrsglädje. Livet låg
rikt framför en – och så oändligt långt. Framåt midnatt
åkte vi ner till Madeleinekyrkan och hörde midnattsmässan.
Hela kyrkan var ett bländande ljushav, packad med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/caprikli/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free