- Project Runeberg -  Från Fyrisån till Capris klippor /
294

(1931) Author: Ellen Lundberg-Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På väg norrut.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Inne i underkyrkans mystiska dunkel, där Giottos fresker
lysa otydligt i de mäktiga valven, avsjöngs sedan en
Palestrinakör a capella, och utförd med en stil och en förnäm,
musikalisk jämnvikt, som var beundransvärd.

Den förmåga italienarna utveckla i avsjungandet av sina
kyrkokörer a capella, är något häpnadsväckande. En gång
i Verona, i den gamla 1200-talskyrkan S. Zeno, hörde jag
ett requiem sjungas. Jag hade kommit att stå i koret,
alldeles bredvid den lilla kören, som bestod uteslutande av
hantverkare – de flesta i arbetsblus – kallade direkt från sina
verkstäder för att fungera som philharmoniska medlemmar.
Det var en ytterligt svår och invecklad kör de utförde, men
den stil, precision och renhet, varmed den återgavs, var
enastående, och där förekommo inga noter. En av de
medverkande sångarna, en arbetare, som antagligen druckit ett par
glas chianti för mycket till sin tidiga middag, utropade ett
halvhögt »bravo!» när de slutat. Men han blev nedtystad med
indignation. –

Hela Assisi gick upp i festens firande. Ett stycke längre
bortom kyrkan och de gator, där processionen tågade fram,
låg staden som utdöd, och nedanför sluttningarna böljade
det vida umbriska landet i rik sommarglans.

Från Assisi, vars snart sagt legendära storhet samlar sig
kring minnet av en enda man – S. Francesco – gick
färden i vagn till Perugia. En härlig färd, fast hästen tydligen
föredrog ett bekymmersfritt liv i spiltan framför att trava på
dammiga landsvägar i stickande sol. Emellertid kommo vi
då äntligen fram.

Få av Italiens städer kunna, i mitt tycke, jämföras med
Perugia. Den stränga medeltiden och den praktfulla,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/caprikli/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free