Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gripenhjelm [Förord]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fällighetsdikt 1688 vid Ulrica Eleonoras födelse är
troligen det sista af hans hand, åtminstone i denna
samling. Han öfvade liksom alla den tidens högt uppsatte
män, som voro poeter, troligen blott någongång på lediga
stunder eller uppmanad af tillfälligheter, skaldekonsten.
Denna egenskap af tillfällighetsvers är gemensam för
hela sjuttonde och början af adertonde seklets så
kallade poesi, snart sagdt öfver hela Europa, undantagandes
de nationer eller rättare de nationers skalder, som voro
det i högsta mening.
Hvad denna poets ställning till sin tid angår, så
har äfven på honom den store Stjernhjelm öfvat ett
väckande inflytande, utan att Gr. derföre bör kallas en
efterhärmare [1] i detta så ofta vettlöst framkastade ords
vanliga mening. År 1668 syntes först Stjernhjelms
”Sång-Gudinnor nu först lärande Dickta och Spela på
Svenska.” De voro kanske de första svenska sånger,
den unge Gripenhjelm hörde. S. Columbi dikter,
Lindskölds Stoore Genius, Rosenhanes Venerid och Visor
m. fl. blefvo också synliga under hans poetiska bildningstid.
Af denna tids skalder torde man utan tvekan kunna
inrymma Carl Gripenhjelm ett af de högsta rummen,
emedan en flägt af äkta poesi genomgår hans flesta
sånger. Om ock formerna ej äro full bildade, genomlyser
dock ett inre poetiskt lif, som under ingen tid, formen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
