Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalsland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Holmberg i sin Bohusläns Beskrifning, Del. I pag. 75,
berättar, att en Capellan från Dal utgaf sig för Norrske
Konungen Magni Erlingssons son och i Norrige åstadkom
stora oroligheter. Han hete Bene (sammandraget af
Benedictus) och var, säger Peder Claussen i sin Norrske
Krönike, ”en god spillemand samt meget lystig og kaad.”
Han stod i spetsen för en hop lösa personer, dem han
samlat på Dal, hvilka för sina slitna och trasiga kläder
blefvo kallade Slitungar. De lefde för det mesta af
röfveri. Bene fick 1217 många anhängare i Bohuslän.
Der slagen flydde han till Dalsland och återkom derifrån
till Norrige med en ny röfvarehop. Slitungarna förenada
sig sedan med ett annat löst parti, som kallades Ribbungar,
och det drog länge om innan dessa vilda skaror kunde
utrotas. Om det för landet skulle vara någon ära att
hafva haft en Capellan, som sökt uppsvinga sig till
Konung i Norrige, så måste, fruktar jag, Dalsland dock
afstå den. I Norriges häfder säges väl denne Bene hafva
haft sin slägt öster i marker, men att han varit
legoprest hos Harald på Rakhestad, som är beläget i
Norrige, och icke på Dalsland. Bene stupade i en drabbning
på Öjern 1222.
Biskopen i Skara skötte under catholska tiden Dalsland
genom en Canonicus Ruralis eller Landtprost. Vid
slutet af denna period voro här nio Pastorater.
Reformationen försiggick här utan alla oroligheter. Dertill
var väl förnämligast orsaken, att folket var för okunnigt
att se skillnaden emellan den gamla och nya läran.
Gustaf I var ock angelägen om att man skulle tro, att det
icke var någon ny lära som infördes. Religionsförändringen
skedde här långsamt. Man har från Bolstads
Församling gamla kyrkoräkningar, som visa det chrismalia
och rökelser der voro vid Gudstjensten i bruk intill 1537.
Kyrkoherden i Hesselskog Petrus Pauli öfvergaf 1542
hellre Pastoratet, än han öfvergaf catholska läran. Den
hade således intill nämnde tid der fortfarit. Det är först
efter Georg Normans och Biskop Henriks Visitation man
kan anse reformationen på Dalsland skedd. Äfven
aflemnandet af kyrkornas öfverflödiga klockor till Lybeckska
skuldens betalning aflopp här fredligt. Prosten Siggo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
