- Project Runeberg -  Carlstads Stifts Herdaminne / Tredje delen /
121

(1845-1848) [MARC] [MARC] Author: Johan Hammarin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jerbo Socken.



Kyrkan är af sten. När den blifvit byggd, är
obekant, men choret, som var trångt och obeqvämt, blef
1731 nedbrutet och ett rymligare uppbygdt. Altartaflan,
målad på täljda bräder, skall, efter kännares omdöme,
ega verkligt konstvärde. Den föreställer Frälsaren på
korset emellan de tvenne röfrarne och vid korsets fot
Johannes och de två Mariarna torkande blodet af Jesu
fötter. Längsta kyrkoväg 5/8 mil.

Socknen består af 21 3/4 ofm., 19 1/8 fmdl.
hemman. Folkmängden 938.

Rennelanda Socken



kallades i äldre tider Reenland. Kyrkan, som var liten
och af träd, blef 1726 utvidgad och ett nytt chor bygdt.
När kyrkan sluteligen förfallit af ålder, uppbyggdes på
en tjenligare plats nuvarande kyrka af sten. Hon
invigdes Michelsmessodagen 1773. Från catholska tiden
förvaras här i kyrkan ett helgedomaskåp, med deri varande
trenne beläten. På kyrkogården här uppgrofs för
några år sedan en likkista, som utgjordes af en urhålkad
trädstam. Biskop J. J. Hedrén, som är född i hemmanet
Bäckenäs i denna Socken, skänkte 1847 till kyrkan en
smakfull och dyrbar messeskrud[1]. Capten och

[1] Denna gåfva åtföljdes af följande skrifvelse: ”Till
Rennelanda Församlings christeliga Medlemmar! Mina kära
Foster-bröder och Systrar! Nåd och frid vare med Eder alla
af Gudi och Herranom Jesu Christo vår Frälsare i den
Heliga Anda! Jag har ofta tänkt med rörelse på min
födelsebygd och på den stora nåd, mig Herran bevisat allt ifrån
min barndom. Det äro väl icke många ibland Eder, som
kunna ihågkomma den gamle brodren, hvilken ibland Eder
föddes för nära 73 år tillbaka. Men om än de flesta,
kanske alla mina jemnåriga ibland Eder, redan flyttat hädan
till de eviga boningarna, så lefva dock barnen och
barnabarnen, och dem vill jag skicka en hjertlig och kärleksfull
helsning, då jag ock bereder mig att gå den förelagde
vägen bort, der ingen kommer åter.

Jag har samma födelse-jord med Eder. I Bäckenäs
dalar och vid Bäckenäs vattubäckar hade jag mina första,
glada barndoms-lekar. Uti Bäckenäs berg byggde jag tre
kyrkor, dem jag kallade med de kära Rennelanda-,
Högsäters- och Råggerds-namnen, och der flera församlade barn från
de nästgränsande torpen med mig höllo Gudstjenst
tillsammans på helgedagarna. De tvenne ytterligare
tilltänkta kyrkor hunno icke fullbordas, enär jag vid 11 års ålder,
med mina k. föräldrar, afflyttade från dessa kära trakter,
dem jag sedan, endast på en kort stund, fått återse 50 år
derefter.

Här behagade dock Herren ingifva mig, i första
barnaåldren, kärleken till sin heliga kyrka, der jag sedan med
tiden fått den nåden att, såsom en ringa tjenare, förkunna
Hans ord och utdela sacramenterna ibland flera tusende
Hans namns bekännare; hvarmed Han låter mig ännu, i min
svaghet, fortfara.

Men jag talar för mycket om mig sjelf, då jag likväl har
så mycket högre och bättre att omtala. Vi hafva icke
allenast samma födelse-jord. Vi hafva gemensamt hvad som
är oss långt dyrbarare. Vi hafva samma tro, samma
bekännelse, samma ord och sacramenter, samma hopp om
salighet och evigt lif, samma förtröstan till Gud och Hans
Son vår Frälsare Jesum Christum. Vi äro förenade
inbördes med samma Andans band, såsom lemmar i en lekamen
der Christus Jesus hufvudet är, såsom deltagare i en kyrka
och församling, der Han öfversta hörnastenen är. Fastän
den ena från den andra skilda på många olika vägar, så
äro vi dock alltid nära hvarandra i Christi kärlek och nära
vår Gud under Hans ledning och vård. Låtom oss blott
troget vandra i ljuset, så hafva vi sällskap inbördes.

Vi måste ock alla med ödmjuka och tacksamma hjertan
bekänna, att Han har varit vår tröst alltifrån vår barndom.
Han har undervisat oss, såsom en man lärer sin son, och
lärt oss vägen den vi vandra skulle. Vi äro alla födda i
stor fattigdom, ussla, elända syndare. Men si, Han har
gjort oss alla rika genom Jesu förtjenst och den Heliga
Andas gåfvor. Då vi se tillbaka på den tid vi lefvat och den
stora nåd oss alla är vederfaren, så måste vi af hjertat
ödmjuka oss liksom Patriarken Jakob och säga: Jag är för ringa
för all den barmhertighet och all den trohet, som Du
dinom tjenare gjort hafver.

Låtom oss nu hafva akt på oss sjelfva, mine käreste, att
vi det goda betrodda godset väl bevara. Anden säger
klarligen, att i yttersta tider skola somliga falla ifrån trona.
Syndens menniska varder uppenbar, förtappelsens barn,
motståndaren, som uphäfver sig öfver allt det Gud och
Gudstjenst kallas. Ja, han verkar allaredan ondskan
hemligen med lögnaktiga krafter och med all förförelse till
orättfärdighet ibland dem, som förtappade varda. Medan vi
nu detta ordet hört hafva, så skola vi förvara oss för de
ogudaktigas villförelse. Vi skola vaka och bedja, att
Herrans dag icke kommer oss för hastig uppå.

Beder för Eder inbördes. Beder för Eder sjelfva och
edra barn, att i alle mågen behålla edra hjertan vid det
ena. Beder med eder Frälsares förbön, att eder tro icke må
om intet varda. Hålt det du hafver att ingen tager din krona.

Beder ock för Eder gamle broder, som, långt ifrån
födelsejorden, bereder sig till den sista hemresan, under
trogen bön för sig sjelf och för bröderna. Vi skola
visserligen aldrig här på jorden se våra ansigten inbördes. Men
det eviga ljuset skall med Guds nåd lysa i våra hjertan af
Guds klarhets kunskap i Jesu Christi ansigte, intill den
dagen, då vi, gifve Gud, få inträda i de nya himlarna och den
nya jorden, der rättfärdighet uti bor.

Till ett svagt bevis af min kärlek för Rennelanda
församling, hvars dopbok förvarar, ibland de pånyttfödda
barnens, äfven mitt ringa namn, har jag velat lemna en liten
minnesgåfva att begagnas vid församlingens gudstjenst och
altare; med hopp att den varder emottagen, såsom gifven
af ett godt hjerta.

Sluteligen helsar jag eder kärligen, både Eder och edra
barn, med all välsignelse öfver eder kyrka och edra hus,
öfver edra arbets- och edra helgedagar, öfver eder
vandrings-tid och eder hädanfärd!

Nåd och frid vare med eder, och allom dem som vår
Herra Jesum Christum rättsinneliga kär hafva!

Linköping den 26 Septemb. 1847.

Eder trogne Broder i Christo
Joh. Jak. Hedrén

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 6 02:50:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/carlstadsh/3/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free