Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visshet kan ernås. Dessutom, om man vill
undersöka sannolikheten af förutnämnde påstående,
förefaller det oss mindre troligt, att de herrar, som
den tiden hade makten i händerna, skulle hafva
varit med sådan blindhet slagne, att de ej en gång
skulle kunnat förutse, huruledes just
okunnigheten oftast är den, som minst tål några ledband
och att en oblidkelig Nemesis förr eller sednare
för deras försummelse skulle komma öfver dem.
Lägger man härtill, att de, hvilka om en sådan
Förmyndare-regeringens plan, som i det
föregående är omtalad, hyst någon förmodan, egentligen
grundat densamma på källor, som ej kunna anses
för fullt tillförlitliga: så har man stora skäl att
betvifla sannings-enligheten af flera rörande detta
ämne fällda omdömen. Vi skola försöka att styrka
våra åsigter om Carl den XI:s uppfostran med
ett kort utkast till historien om densamma och
såsom bevis, bifoga protocoller, hållna öfver
denna angelägenhet, så inom Rådet på olika tider,
som inom Ständernas Secreta Utskott vid 1668
års Riksdag.
Redan år 1657 den 19 Mars, då Carl den XI
ännu var knapt mer än tvenne år gammal, lät
hans Kunglige Fader genom ett öppet bref kalla
Edmund Figrelius, då varande Historiarum
Professor i Upsala, sedermera adlad Gripenhjelm[1]
till Secreterare i Kongl. Canzliet. I kallelsebrefvet
bjudes han att, så fort sig göra låter, komma till
Stockholm, för att börja med sin tjenstgöring och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
