Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 CAROLINENS MINNEN.
utbredde Mälaren sin fagra yta, hvaremot solens strålar bröto
sig och frambragte därigenom ett vackert färgspel, hvaruti de
svenska färgerna, solens guld och insjöns blåa vatten utgjorde
beståndsdelarne.
Då och då hördes tonerna från jägarhorn samt skott från
skogen, hvarigenom man kunde förstå, att en större jakt nu
försiggick därstädes.
Så var äfven förhållandet.
Den unge konungen hade dragit till denna trakt för att
få utöfva ett af sina favoritnöjen, det nämligen, att i skogen
uppsöka dennas åbor och nedlägga dem för sina säkra kulor
eller på lif och död kämpa envigeskamp med de större djuren.
Ett lurfvigt björnpar med några ungar hade visat sig i
trakten och man hade därför anställt skall efter dem ; ty ehuru
björnarne sommartid äro mycket frommare, än då de vintertid
blifva uppjagade ,ur sina iden, tyckte man icke särdeles mycket
om, att de uppehöllo sig i närheten af människoboningarne.
Den unge konungen hade fått höra talas om denna skall-
gång och hade då genast förklarat, att han själf ville deltaga
i björnarnes ringande och fällande, hvarför han oförtöfvadt och
i sällskap med sina förtrognaste vänner, grefvarne Piper och
Wachtmeister och sin hofstallmästare baron Lindsköld samt
eskorterad af två korpralskap soldater red ned till den vackra
gård i Södermanland, hvilken nyss blifvit helt ytligt beskrifven.
Så snart konungen hunnit till ort och ställe samt där erfarit,
att skallfolket redan var ute i skogen, sprängde han tillsam-
mans med Piper, Wachtmeister och Lindsköld genast därifrån
och in i skogen. Soldaterna däremot blefvo befallda att tills-
vidare stanna i bondgården med undantag af dem, som med-
togos till skogen för att omhändertaga konungens och hans
mäns hästar.
Inom kort påträffade konungen skallfolket, hvarför han
kastade sig af sin frustande springare och ställde sig själf i
ringen samt deltog i skallet.
Ringen var mycket stor och skallfolket hade varit länge
ute. Hungern började göra sig gällande och alldenstund man
visste, att det skulle komma att dröja länge, innan ringen skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
