- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
73

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄXAN X EONGSTED. 73
gjort på samma sätt, som svenskarne nu göra här; tror ni inte
det, mor Marjo?
— Tyst, flicka! — Jag tror, fördöme mig, att du är svensk-
sinnad! — Flicka! Flicka! akta dig, utropade Marjo och sam-
lade hop korten.
— Nej, mor Marjo, svarade Mimmi, jag är inte svensk-
sinnad. De hafva kommit hit på krigsstråt, det är sant; men
de hafva ej börjat kriget. — Hvarför skulle vår küng börja
fientligheter mot Sverige? Hade han inte gjort det, så hade
vi nu suttit i fred.
Marjo reste sig upp och gick mot Mimmi, sägande:
— Svenskarne äro vilda sällar och banditer, flicka ; ja, fort-
satte hon i hviskande ton, det sägs till och med, att de kunna
bita i människokött.
— Nej, mor Marjo, utropade Mimmi. — Hu! — Hur edra
ögon kasta vilda blickar! — Usch, jag ryser, när jag ser på
er!–––Nej, nu lastar ni svenskarne orätt, mor, det känner
jag på mig!––– Se inte på mig så där! Jag stelnar till is
genom edra kalla blickar.
Marjo fattade nu hårdt om Mimmis ena handlofve, såg
henne skarpt i ögonen och sade:
— Svär mig, flicka, att hata Sverige!––– Hata allt, som
svenskt kan nämnas!
— Släpp mig!
— Hata, hör du!
— Aj, ni gör mig illa!
— Svär att hämnas gamla Danmark!
— Släpp mig! Ni gör mig illa!
— Svär!
— Hvad skall jag, en stackars svag flicka, kunna göra de
svenska krigarne? — Släpp mig!
Men det var så långt ifrån, att Marjo släppte sitt tåg-
om Mimmis handlofve, att hon knep till hårdare med fingrarne
och sade:
- Hvad du kan göra? — Det skall du få veta! Hör på!
— Släpp mig, mor Marjo!
— Nej, du skall först höra mig!
Sibyllan behöll sitt tag omkring Mimmis handlofve och såg
Carolinens minnen.
10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free