Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 CAROLINENS MINNEN.
.5RS ’
,V»; £
a#*k\
Kunna vi samlas här, Marjo?
Den främste af dan-
skarne, hvilken hette Mæ-
stel, såg sig noga omkring
och sade därefter:
- Kommen med, men
tyst, kamrater.
— Låten vapnen inte
skramla, förmanade den
andra i ordningen, hvil-
ken bar namnet Caro.
Då nu Marjo fick se sina
bundsförvanter, sade hon,
visande på de ankomman-
de, till Mimmi, hvilken
väl kände igen dem, ty
de voro mor Marjos van-
liga krogkunder:
— Se här, min flicka,
skall du få se några dan-
ska patrioter, hvilka icke
fly, liksom de reguliera
trupperna gjorde.
— Kunna vi samlas
här, Marjo, frågade Mæ-
stel.
— Ja, svarade hon.
— Kommen fram då alla, men mycMÄ tyst, sade då Caro
till dem, som ännu ej hunnit ut ur källaren, om man får kalla
gropen så. Denna grop, till hvilken den lilla, knappt synliga
dörren förde, var nämligen början till en underjordisk gång,
hvilken längre fram förgrenade sig och hade tre andra ut-
gångar.
-— Vi blifva väl inte öfverraskade.
— Nej, vi skola ställa ut poster.
Mæstel förde då en man till knuten af den förstörda mu-
ren och tillsade honom att där hålla noga vakt och säker utkik
samt genast gifva tillkänna, om något misstänkt spordes.
Detsamma gjorde Caro med en man, som han ställde vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
