Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 CAROLINENS MINNEN.
Och kungen i spetsen så högättad går,
Med pampen rödjer lian vägen;
Då kungen är med, hären seger nog får,
Så lyder en gammal nordisk sägen!
Ja, så lyder en gammal nordisk sägen!
instämde kamraterna.
— Skål! Ja, så är det också, kamrater! Den sägnen är
sann. Svenska arméen går aldrig tillbaka ett steg, när kungen
är midt ibland sina gossar! Så var det, när Gustaf Adolf den
store var nere och klappade på jesuiterna i Tyskland; så var
det, när Carl Gustaf promenerade på isen här emellan danska
öarne; så var det också i slaget vid Lund, blodigt, som du minns,
bror Kämpe, sade Kula.
— Ja, det mins jag visst. Carl XI var en kung, som
hette duga och Carl XII blir nog inte olik far sin i lejonmod.
Skål för det svenska krigarmodet! Höjen stånkorna kamrater!
Skål! sade Kämpe.
•— Ja, en klunk! Fortsätt sedan din sång, Harald, ifyllde
Kula,
Alla drucko och därpå fortsatte Harald att sjunga:
Han tömmer i botten sitt glas för sin kung,
Då svenska vapnen de skramla;
Och hurrar för kungen båd’ gammal och ung,
Då fästen för svenska kulor ramla!
Då fästen för svenska kulor ramla!
ifyllde de öfriga och stötte samman sina ölkannor och drucko.
Hurra för kung Carl! För hans bussar hurra!
Och skål ! Ej ölet sparen, bröder !
Vårt fosterlands fiender klämma vi ska!
Som drufvan det svenska hjärtat glöder!
Som drufvan det svenska hjärtat glöder !
jublade krigarne.
Harald blottade nu sitt hufvud. De öfriga följde hans
exempel och stego upp, hvarefter han sjöng sista versen i
sin visa:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
