- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
120

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120 CAROLINENS MINNEN.
— De förenade flottornas amiraler sakna order från sina
regeringar, svarade Piper.
— Jag vet, sade kungen och stampade otåligt i golfvet.
— Ers majestät, bad gref Wachtmeister, värdes nådigt
höra vår underdåniga bön att vara mera försiktig om eder dyr-
bara person.
— Hvad? Är jag inte försiktig nog! utropade kungen.
— Värdes spara eder själf, ers majestät, inföll Piper
ödmjukt.
— Ers majestät, 1 slogen från vallen ned i grafven, då
j–––-— tilläde Sinclair, men afbröts af konungen, som
utropade :
— Lappri, lappri bara! Jag hoppas, att jag själf må få
svara för min person och jag förbjuder alla vidare varningar i
denna sak.
Detta sades i en ton, som vår till den grad bestämd, att
de tre herrarne drogo sig stumma tillbaka.
Konungen gick åter ett par slag öfver golfvet och stan-
nade därefter vid fönstret, genom hvilket han blickade ut.
— Det glimmar ännu af eld här och där ibland ruinerna
och grushögarna, sade han ; men vi hafva likväl icke gått så illa
åt staden, tack vare de fega danska truppernes flykt. Nödgas jag
sluta fred, utan att tillförene hafva bemäktigat mig Köpenhamn,
så har jag ingenting mer här att göra. — Tvenne andra män
återstå mig ännu att möta; — och hvad konung August den
starke af Polen beträffar, skall han få lära sig att hitta till-
baka samma väg, som han beträdt mot Sverige.
— Kanske yppas det ännu flera fiender, vågade Wacht-
meister infalla.
— Må de komma, utropade konungen. Mot svenska män
och svenskt stål skola de intet förmå! — Hur är det, Sinclair,
hvad säger din karta? fortsatte konungen och lutade sig öfver
Sinclair samt såg på den framför honom utbredda kartan samt
på de röda streck, föreställande vägar, hvilka voro af honom
uppritade.
— Nej, inte så, sade konungen, sedan han en stund tyst
betraktat kartan. Inte så! Till Polen först!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free