- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
129

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE SAMMANSVURNES ÖDE. FREDSSLUTET. 129
Nej — hon liar spårlöst försvunnit.
— Hon förråder oss väl inte?
— Det är inte godt att säga. Men hon må göra det, om
■det henne lyster; vi äro ändå tillräckligt manstarka för att
expedieia den svenske kungen, den där pojkslyngeln, söm gör
så mycket väsen af sig.
- Marjo sade som bestämdt, att blott en kvinna skulle
kunna affärda kung Carl till en annan värld. Han är »hård»,
som du vet.
Jcl.
Att vara »hård» menades fordomdags att vara skyddad
för skada af kulor och vapen. Det gick ett allmänt tal, att
■Carl XII var »hård» eller osårbar.
Marjo ansåg äfven, att Mimmi skulle vara den rätta för
utförandet af dådet.
— Jag vet det.
— Ar hon nu försvunnen, hvilken skola vi då få att utföra
mordet; ty en kvinna måste det ju vara, alldenstund kungen
inte är härdad mot kvinnohand, som är beväpnad?
— Ah, det har ingen fara, min vän. Det är god råd på
kvinnor, ja, det är riktig uppsjö på dem. Jag säger, som min
salig far sade i tiden:
»Uppä kvinnor är ej brist,
Liksom ej på kvinnolist.»
- Svenske kungen är ju rask och ung och icke klädd
som en förnäm man, utan som en simpel soldat, sade Caro.
— Ja!
Jag trodde alldeles säkert, att det var kung Carl, som
Marjo sköt här.
Nej, det var en simpel soldat,
— Själf fick jag efter det där skottet en stund sitta hårdt
i klämman, må tro.
— Jo, jo!
Jag blef jagad gata upp och gata ned af de fördömda
svenska spårhundarne, som hin håken må taga. En gång kom
jag till och med i handgemäng med dem, men jag fick hjälp
«ch sedan vi fördrifvit den svenska patrullen, lagade jag mig
Carolinens minnen. -, -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free