Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 CAROLINENS MINNEN.
några kulor på deras usla bröst. Rekognoscera här i alla vrår
och vinklar! Jagen upp ormynglet, om det gömmer sig här.
Själf vill jag se efter, hur det står till på denna plats.
Konungens befallning måste åtlydas.
De olika afdelningarna af den lilla truppen aflägsnade sig
åt olika håll. Men de gingo ej längre bort, än att de kunde
höra, om något oväsen skulle uppstå på den plats, hvarest
konungen stannat. — Detta var en sorts öfverenskommelse, som
icke behöfde bekräftas med ord eller handslag, utan växte upp
af sig själf i de svenska krigarnes trofasta hjärtan.
Mæstel hade emellertid genom en springa i löndörren noga
iakttagit, livad som förefallit och fått öga på konungen, som
han nu lärde sig känna igen.
När de olika afdelningarna af konungens skara aflägsnat
sig, vände sig Mæstel till sina kamrater och sade:
— Jag tror, fördöme mig, att den svenske kungen går i
råttfällan.
— För pocker! Då är han såld, sade en af de samman-
svurna.
— Får jag se, sade en annan och ville tränga sig fram
till dörren, som Mæstel höll noga stängd.
Genom denna rörelse kom dörren emellertid något i skak-
ning, hvilket icke undföll kung Carl, som genast sprang fram
till stället, sägande:
— Hvad var det, som rörde sig där?
— Helt visst intet; där är ju blott en slät mur, sade Piper.
— Jag hörde likväl något misstänkt ljud åt detta håll,
envisades konungen. — Se här är ju äfven en liten dörr, fort-
for han och innan Piper kunde hindra honom, började han
att med sin pamp söka bryta upp löndörren, hvilken dock med
kraft hölls tillbaka af Mæstel, hvars mod sviktade, just då det
behöfdes.
— Här är visst tigerns kula, sade konungen. Jag hoppas,
att han är hemma. Hitåt gossar!
Den lilla skara, som blifvit beordrad att stanna hos konun-
gen, skyndade till. — Dörren sprang upp och Mæstel och hans
kamrater störtade ut ur löngången samt började anfalla konun-
gen, under det att de ropade på bistånd från sina öfriga kamrater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
