Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 CAROLINENS MINNEN.
Konung August af Polen, kallad den starke, därför att
han med en hand kunde krama samman en hästsko, var en
njutningslysten, vacklande och opålitlig furste, hvilken dessutom
var mycket äregirig.
Han var äfven kurfurste af Sachsen och hade i Juli 1697
blifvit vald till konung af Polen med en ganska liten majoritet.
Men knappast hade han kommit på den polska tronen,
förr än han kände, hur den började att vackla under honom
och han såg med fasa den stunden nalkas, då han skulle blifva
fördrifven från denna tron, så framt han icke skulle kunna
skaffa sig hjälp.
Till en början inkallade han då sachsiska trupper i landet;
men detta var ett stort missgrepp af honom; ty därigenom upp-
väckte han ännu mera hat än tillförene och de stora festerna
och lysande banketterna, som han tidt och ofta anordnade,
kunde icke omstämma polska folket till hans förmån. Polac-
karna fråssade visserligen af den läckra maten och drucko de
-ädla viner, som konungen bjöd dem på; men ju mera de drucko,
desto mera upplågade deras hat till konung August.
Han måste därför se sig om efter ett annat stöd och vände
då sina blickar på Sverige samt började att underhandla med
de svenskar, som vistades vid hans hof, om förbund med
Sverige.
De lämnade äfven sitt förord till svenska regeringen för
ett sådant förbund; men Carl XII var icke synnerligen ange-
lägen om en närmare anslutning till sin sachsiske frände.
För fredens bevarande föredrog visserligen Oxenstjerna, att
man skulle mottaga den polske konungens anbud och utveck-
lade i ett långt memorial fördelarne af ett dylikt förbund med
Polen.
Men Carl XII:s svar afskräckte Oxenstjerna helt och hållet
för att vidare göra några framställningar i denna sak.
Följande utdrag ur konungens svar är ganska betecknande
för den unge monarken:
»Alltså nödgas vi,» skref konungen, sedan han kallat Oxen-
stjernas memorial för ett konstigt grepp hopsatt för att bringa
honom från sin vilja, »taga masken af och eder under ögonen
■ställa, huru oanständigt I härutinnan handlat, kunnandes vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
