- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
199

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

X OLOF OLOFSONS HEM. 199
jo, det går fort att åldras, då man redan förut är gammal och
så blifver en invalid.
— Välkommen, gamle vän, sade Olof och alla instämde i
denna hälsning samt höjde sina dryckeskärl för Kämpe.
— Tack, tack, kära vänner, svarade Kämpe och drack.
— Du är ju rask och kry och du kan ännu ha lång tid
att lefva, utropade Olof.
— Det är inte mycket att stå efter, då man, som jag, är
sönderskjuten, invände Kämpe.
Anna hade emellertid blifvit tyst och dyster; och förundrad
såg Arvid, att hon förde förklädessnibben till sina ögon och
snyftade.
— Hvad är det med dig, Anna, frågade han.
— Ingenting, svarade hon.
— Någonting måste det vara, påstod Arvid.
- Nej!
— Har någon sårat dig?
- Nej!
— Hvarför gråter du då?
— Jag kom att tänka på, att det fattas en här i ringen,
svarade Anna.
— Hvem är det, frågade kyrkoherden och såg sig omkring.
— Syster Emma, snyftade Anna.
— Emma, eftersade kyrkoherden. Tänk inte på den olyck-
liga, min vän.
— Stackars syster, klagade Anna.
— Hon är död, sade Arvid upplysande till Kämpe.
— Jag vet det, svarade han.
— Äfven det, utropade Arvid ännu mer förundrad.
— Ja! —- Men hennes Harald lefver ännu; åtminstone
gjorde han det, då jag blef lemmalytt. Men han sörjde mycket
den förlust, som han gjorde genom Emmas död.
— Hon gick så dyster här vid stranden, sade Anna, och
helt säkert fann hon sin graf här i böljorna.
— Ja, sade Olof allvarligt. Herren gaf och Herren tog,
välsignadt vare Herrens namn.
— Så talar en kristen, sade kyrkoherden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free