Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRISKT MOD, I GOSSAR BLÅ! 269
l&w#
■ ’i’.’ ,î’’!
i t a ;
E
Hvarthän skall jag styra mina steg? — Bakom mig ligger
skogen och ett öde land, framför mig öppnar sig stridens tum-
melplats. Hvart vill jag fly? — Hvart jag än blickar, mötes
jag af faror och kanske död. — Inga poster finnas mera kvar
här, några ha blifvit skjutna af
förlöpta kulor och de andra ha
blifvit tagna till bevakning af
fångarne.
Hon spanade återmot dethåll,
där hon trott sig se skepnaderna.
— De närma sig allt mer
och mer dessa skuggor, hviskade
hon rysande. O, du barmhär-
tige Gud, var mig nådig och be-
vara du mitt unga lif, tilläde hon
och tog geväret i handen samt
ilade bort ur tältgatan och in i
skogen, där hon gömde sig bland
de väldiga stammarna, just som
tre personer, hvars skuggor Emma
förut observerat, sakta och smy-
gande trängde in i tältgatan.
Dessa tre personer voro djärfva
ryska partigängare, hvilka buro
namnen Boduslakowski, Bolski
och Lichnowsky.
— Det är så tyst här i det
svenska lägret, hviskade Bodusla-
kowski.
— Inte en enda post gör oss
motstånd, inte ett lif synes till,
ifyllde Bolski.
— Posterna äro visst skjutna Djärfva ryska partigängare.
allesammans, inföll Lichnowsky.
Boduslakowski skuggade sina ögon med ena handen och
såg bortåt mot skogen. Det var Emma, som han sett skymta
fram under hennes flykt.
— Jag tyckte dock, sade han, att jag såg en skepnad där borta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
