Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 CAROLINENS MINNEN.
den kraftfullt byggde kunglige kuriren upplyftad på starka
armar och buren förnät, under det att folkmassan fortfor med
sitt jubel och viftade med sina hufvudbonader åt den väl-
komne budbäraren.
Folkmassans jubel trängde sig snart in i borgarnes och
ämbetsmännens bostäder, och redan samma dag började stora
festligheter för att högtidlighålla den älskade unge monarkens
underbara seger. — Det blef i hast ett gladt och muntert lif
i den svenska hufvudstaden, där det en tid varit ganska dystert,
alldenstund man till följd af oroande bref från åtskilliga offi-
cerare varit ganska orolig för dm svenska arméen och konungens
person.
Folket strömmade nu till kyrkorna, där »Te deum» hölls
och de förnäma samlades därefter kring af mat och dryck
dignande bord, hvarest skålar tömdes under fanfarer och jubel
för konungen, för hären, för Sverige, för äran, för segern och
så vidare i oändlighet.
Skalderna slogo på sina lyror och förevigade Carl XII:s
sagolika seger vid Narva, och allt var glädje och patriotisk
stolthet icke blott i Stockholm, utan öfverallt i hela Sverige.
Ryktet om segern vid Narva spred sig snart långt vidare
än inom Sveriges landamären, ja, det flög öfver hela Europa
samt uppväckte beundran för det svenska modet och för den
svenske konungens personliga mod och hans krigskonst. Man
tyckte sig icke nog kunna beundra den unge segerhjältens
djärfva mod, hans blygsamhet inför eget beröm samt hans
gudsfruktan och dj7gd.
Endast ryssarne kunde icke beundra honom. De ansågo
honom som en trollkarl, mot hvilken de anropade sitt skydds-
helgon, den store Sankt Niklas, om hjälp.
Jag nämnde, att skalderna slogo på sina lyror. Så var
det äfven. — Detta kan låta underligt för mångas öron; ty då
man riktar tankarne på konung Carl XII:s regering, då är man
frestad att tänka på endast de krigiska händelserna och man
glömmer lyreklangen för kanondundret.
Men Sverige ägde denna tid fem framstående skalder.
Det torde här vara på sin plats att omtala, att konungen
själf var en stor konstälskare, fastän han för krigiska äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
