Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32Ö CAROLINENS MINNEN.
De bröto sig fram
Genom vallar och dam.
Med Guds hjelp vilje vi strida!
Då himmelen drager sjelf genast derpå
Ett moln fram, det Gud lät framflyta,
Som gloppar på ryssen och snögar alltså
Att de ej förmådde sig syta.
Så hjelper Gud än
I nöden sin vän.
Med Guds hjelp vilje vi strida!
Straxt ryssarne föllo som flugor och mygg:
De svenske de voro så grymma,
Och jorden flöt utaf ryssbloden stygg —
Här måste de dö eller rymma:
De kunde ej stå,
Ty Gud månd’ dem slå.
Med Guds hjelp vilje vi strida!
Mång tusen de somna på platsen der qvar,
Mång tusen i älfverna kalla,
Mång tusen kong Carol till fånga upptar,
Mång tusen till fot honom falla,
Som bedja om frid
Af lejon-Carl blid.
Med Guds hjelp vilje vi strida!
De raskaste kämpar, czar Petter han had’,
De äro nu fort öfvervunne —
De stå hos kong Carl i Eevel hans stad:
Der sitta de fångne och bundne.
Med kedjor uppå
De sitta mans få.
Med Guds hjelp vilje vi strida!
Czar Petter han lofvar i vår kom’ igen,
Men ingen för honom mer fruktar.
Kong Carol i Sverge (gudilof) lefver än:
De skamfulla ryssar han tuktar —
Han hoppas på Gud
Och hafver friskt mod.
Med Guds hjelp vilje vi strida!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
