- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
349

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I VINTERKVARTER. 349
tiggare; ty från dem togos deras boskap jämte hö och all den
säd, som de hade inne.
Vänner och fiender behandlades lika.
Den, som hade mer än den andre, plundrades och mången
fick med blodig panna plikta för, att han försvarade sin
egendom.
Mest led emellertid allmogen, hvilken klämdes mellan två
sköldar, ty såväl trupperna som godsens innehafvare hade’sina
fordringar på densamma.
Men förlossaren kom, kom fasansfull, men dock för-
lossande för bönderna, men förstörande för Kung Carl.
Förlossaren var pesten, hvilken bröt ut och grep omkring
sig med otrolig hastighet.
Hela bvar ödelädes af den härjande farsoten och så stor
var böndernas nöd, att de välsignade sjukdomen, som bar
döden i sitt sköte. Döden var dem en vinning, emedan de inte
hade något att lefva af och ingenting kunde förtjäna, samt
emedan de blifvit plundrade på allt, hvad de förut ägt.
Men pesten spred sig icke allenast till traktens befolkning
utan äfven till de svenska truppperna, hvilka hade dåliga bo-
städer, som jag förut sagt, dåliga kläder och dålig föda —
mången dag ingen föda alls.
Sjukhus och läkare funnos ej att tillgå, utan pesten fick
rasa, hur den ville. Och man kan göra sig ett begrepp om
de förfärliga härjningar, som sjukdomen anställde, då på ett
enda regemente fyra hundra man lågo insjuknade och då af
1,200 dalkarlar endast 206 stycken voro friska. Knappast en
tredjedel af hela arméen var tjänstbar.
Pesten lämnade inte heller högkvarteret oberördt. Den
skördade där bland annat ett offer uti en af konungens syskon-
barn, hans kammarherre, hertig Adolf Johan.
Detta tycktes icke alls bekymra konungen, hvilken, då
han beklagades öfver förlusten af en så nära släkting, sade:
— Det är ingenting att beklaga! Människan skall en gång
dö. __ Släkt eller inte släkt betyder föga. En konung får inte
vara blödig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free