- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
370

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370 CAROLINENS MINNEN.
Det var emellertid ogörligt för Arvid att få en ställföre-
trädare för sig.
De ogifta männen i församlingen voro nämligen redan upp-
tagna och af de gifta var det ingen, som ville lämna sitt hem
för att draga ut i kriget. Alla darrade, ty allmänna tanken
var, att inom kort skulle en ny budkafle komma och fordra
mera folk till hären.
Och så bröt dagen in, då de genom lottning eller värfning
kallade männen skulle samlas för att draga ut i fält.
Hela natten till denna dag hade Anna suttit bredvid Ar-
vids säng och hållit i hans ena hand. Han hade ej velat lägga
sig; men hon nödgade honom därtill. — Simmande i tårar satt
hon där och talade kärlekens och hängifvenhetens språk med
honom samt betraktade de kära dragen, som hon kanske aldrig
mera skulle få återse.
Annas tankar, då hon om kvällen satte sig vid sin makes
bädd, kunna tydas sålunda:
Snart natt det ärl I västerhafvets vågor,
Af guld beströdda i den milda kväll,
Re’n solen släcker sina gyllne lågor
Och skuggor stiga öfver dal och fjäll,
Allt tystnar af, ej fåglars sång mer klingar,
Då natten sväfvar fram på dystra vingar.
Så i naturen! — Ack, uti mitt hjärta,
Där allt var skönt af sällhets fagra ljus,
Där är ock natt, där härskar sorg och smärta
Och tystna’n bryts af suckars dofva brus.
Af hemska tankar hjärtats kamrar fyllas,
Min sällhets graf i sorg och jämmer myllas.
Så sjunk då, sol, uti natur och hjärta!
Så bred, o natt, ditt dystra vingapar! —
Uti naturen snart i färger bjärta
Skall morgonsolen åter lysa klar. —
Men när skall natten i mitt hjärta ända?
Skall där min sällhets sol på nytt sig tända?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free