Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERGANGEN ÖFVER DÜNAFLODEN. 395
■V-;X
pV<JV
•V-jjr JA’V
5®
ïtà£ï
F’HS^füA
explosionen, och af den lilla fäst-
ningen återstod blott en stor stenhög.
När konungen hörde den väldiga
knallen, vände han sig om och såg
förödelsen, sägande:
— Gud är med oss ! De hundarne
ville spränga oss i luften! Framåt!
Vi äro Guds stridsmän!
Med raseri kastade sig konungen
in i stridsvimlet. —
Ungefär samtidigt, som konungen
lämnat skansen, voro några tusen
ryssar stadda på marsch till strids-
platsen för att understödja sachsarne
— och hade dessa ryska trupper
kommit fram, så skulle helt visst
de svenska trupperna hafva förintats
af öfvermakten. Men explosionen i
skansen förskräckte de anryckande
ryssarne till den grad, att de genast
vände om och togo till flykten.
Genom denna fiendens flykt stodo
svenskarne genast som herrar på val-
platsen och ett starkt jubel brusade
Deras hästar sjönko. genom de väldiga kämparnes led, då
en mörk skugga visade sig vid syn-
randen. Denna skugga tog allt större och större dimensioner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
