Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434 CAROLINENS MINNEN.
Så bief hon tagen af en öfverstelöjtnant, som måste lämna
henne till fältmarskalken Scheremetew, hvilken kommenderade-
de ryska trupperna, som tagit Marienburg.
Scheremetew svor vid Rysslands alla helgon, att en vack-
rare flicka än Katarina ej funnes mellan Östersjön och Svarta
hafvet samt svor äfven på, att hon skulle bli hans och ingen
annans.
Scheremetew ansåg Katarina som sin slafvinna, ty i Ryss-
land funnos lifegna, som suckade under det mest tryckande
slafveri och deras husbönder voro herrar öfver deras lif.
Katarina blef snart underrättad om denna barbariska lag;
men hon hade nog förstånd att märka, det hennes behag hade
besegrat hennes nye herre och att han hade tillegnat sig henne
endast för att tillfredsställa en böjelse. Denna tanke var henne
en tröst under hennes fångenskap och hon bemödade sig att
vara så älskvärd som möjligt för att allt mer och mer intaga
honom.
Under det att Katarina sålunda använde hela sin konst
att på sitt sätt fängsla fältmarskalken grefve Scheremetew, be-
kom Mensjikow, som genom sitt snille och kejsarens synner-
liga nåd uppstigit från en sockarbagarlärling till furste, upp-
draget att emottaga det högsta befälet för ryska trupperna i
Lifland, hvaremot grefve Scheremetew skickades åt annat håll.
Allt ville han lämna utom Katarina, som han ännu en
gång svor att behålla, liksom han för hvem, som ville höra
det, bedyrade, att hon var den vackraste kvinna, han någon-
sin sett.
Hans ed att behålla Katarina bröts dock, när furst Men-
sjikow fick se den ovanliga skönheten och bjöd honom en
summa pengar för att bli herre till den fångna kvinnan.
Grefve Scheremetew älskade skönheten mycket, men han
älskade ännu mer det klingande myntet och följden blef, att
Katarina följande natt sof hos furst Mensjikow, till hvilken
hon blifvit såld som ett oskäligt djur.
Standar var nu redan glömd af henne. Om han lefde
eller ej, brydde Katarina sig icke om. Hon var nu en furstes-
älskarinna, och de dyrbara dräkter, som hennes älskare var i
stånd att gifva henne, samt det yppiga lif, hvilket hon nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
