Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAKAUS INTAGANDE. 457
Det bief en hård strid, må ni tro, och nu voro vi alla öfver-
tygade om, att vi hoppat i galen tunna, som man säger. De
polska knektarnes guldstickade dräkter glänste i solskenet och
deras svarta och röda mantlar gjorde ett gripande, ja rent af
öfverväldigande intryck gent emot våra enkla och slitna uni-
former.
Alla inom polska arméen sades vara förvissade om seger
öfver oss — och alla carolinerna voro säkra om, att de nu
skulle lida ett fasansfullt nederlag — alla utom kung Carl och
Magnus Stenbock, som ännu trodde på de svenska vapnens
segervisshet.
Vi trängde emellertid på af attan tusan, må tro. Konungen
ledde i egen person anfallet. Lösen var som vid Narva : »Med
Guds hjälp!»
Vi togo korn på de guldstickade uniformerna och sköto.
Redan vid första salfvan vacklade polackarne, vid den an-
dra bragtes de i oordning och vid den tredje flydde hela den
guldglittrande kronoarméen, hvarefter det blef handgemäng
mellan oss och de återstående polackarne, som vi togo hand
om på ett sätt, att vi inom en helt kort stund voro herrar på
slagfältet. Slutligen flydde äfven de sista polackarne och
sachsiska artilleriet, hvars kanoner konungen bemäktigat sig
och vändt dem mot det sachsiska fotfolket, som nedsköts till
sista man.
Konung August hade själf deltagit i slaget och hade måst
fly hals öfver hufvud.
Fiendens hela förråd, äfvenså konung Augusts hemliga
papper och praktfulla bohag föllo i våra händer och Europa
darrade åter för den unge dunderguden.
Sedan kung Carl samlat sina trupper efter denna strid
fingo vi taga det sachsiska lägret i besittning. En jublande
segersång uppstämdes, pukorna slogos, trumpeterna smattrade,
gevärssalfvor aflossades, hvarefter hela arméen höll ett högtid-
ligt Te Deum.
— Hvar var konung August, frågade Alf.
— Det visste ingen, svarade Björn. — Det talades om, att
han dolt sig bakom Krakaus murar -— och det ryktet visade
sig äfven vara sannt. Vi fingo nämligen snart veta, att åtta
58
Carolinens minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
