Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510 CAROLINENS MINNEN.
för tillfället uppehöll sig, visade sig ej rädd, men han höll en
näsduk mot ena kinden. — När kejsaren blef honom varse,
sprang han med upplyftad käpp emot honom, men när han
fick se, att han höll näsduken mot kinden, frågade han:
— Hvad felas dig?
— Ers majestät, svarade adelsmannen, jag har sedan i
går en så svår tandvärk, att jag är alldeles ifrån mig.
Vid ordet tandvärk sjönk kejsarens arm jämte käppen
småningom till golfvet; inom en minut syntes hans blickar
mindre fruktansvärda än förut och han frågade intresserad.
— Ar tanden ihålig?
— Icke alldeles, svarade adelsmannen, men den är ganska
skadad och förorsakar mig ofta de grufligaste plågor.
— Bär hit mina instrument, befallde kejsaren. Sätt dig!
Jag skall befria dig både från värken och tanden.
Kejsaren drog lyckligt ehuru visserligen något våldsamt
ut tanden. Adelsmannen tackade allerunderdånigst för den
honom visade nåden och nu först förebrådde kejsaren honom
för hans förseelse. — Den skyldige ansåg det vara rådligast
att icke söka rättfärdiga sig utan kastade sig för hans fotter
och bad om tillgift. Tsaren lät det bero därvid och adels-
mannen fick gå utan vidare straff.
En officer vid namn Malwei Alsusieff var däremot icke
så lycklig som den nyssnämnde adelsmannen. Han blef af
Peter anklagad för att hafva öfverträdt en befallning. Kej-
saren befallde fördenskull officeren till sitt palats, men denne,
som verkligen hade tandvärk, urskuldade sig därmed och blef
hemma. Kejsaren lät då för andra gången säga honom, att
han genast skulle infinna sig i palatset, där han skulle bli
botad. Nu hade Alsusieff intet annat att göra än att lyda och
stod inom kort inför kejsaren, som tillsade honom att sätta sig
på golfvet och visa honom den ihåliga tanden. Officeren
gjorde så. Men kejsaren fattade i en frisk tand i stället för
i en sjuk och det med sådan häftighet, att han tre gånger
lyfte den arme Alsusieff från golfvet. Slutligen bröt han af
tanden och skickade hem patienten, sägande:
— Se så, nu är du tillräckligt straffad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
