Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUNKARNES GIFTMORD. 581
mare såg tsaren archimandriten några ögonblick stadigt i ögo-
nen och sade därpå till honom:
— Ditt ansikte är mig bekant; jag måtte förr hafva sett
dig någon gång i världslig dräkt inne i Moskwa.
Men archimandriten svarade, att det var första gången,
som han hade nåden att stå inför sin monark.
Peter lät emellertid icke bedraga sig. Han fattade arche-
mandriten i handen och ledde honom afsides samt frågade
honom mellan fyra ögon, om han icke för längre tid tillbaka
sedan varit i Moskwa:
— Tala sanning, fortfor han, du har ingenting af mig
att befara, därpå har du till yttermera visso mitt furstliga ord.
Archimandriten föll då på sina knän och bad om förlå-
telse, för att han velat dölja sin skam:
— Jag var, sade han, för flere år sedan i Moskwa, men
det är nu så länge sedan, att jag icke kan säga, hvilket år
det var. Jag lefde som en eremit i ett hvalf under den he-
lige Vassilii kyrka.
Tsaren inföll då:
— Då var du den munken, som i fönstret till nämnda
kyrka utställde Guds moders bild, hvilken fällde tårar öfver
människornas synder?
•*- Ja, Ers majestät, det var jag, svarade archimandriten
rätt illa brydd.
Tsaren åtnöjde sig med denna bekännelse och gick åter
in i andra rummet, där han befallde archimandriten att för
alla närvarande berätta sitt skälmstycke och säga, hur lian
burit sig åt för att få en Mariabild af trä att gråta.
Archimandriten, hvilken icke vågade neka att lyda tsa-
rens befallning, slog ned ögonen och begynte sin berättelse
på följande sätt:
— Jag urhålkade träet bakom ögonen på Mariabilden.
Hålan fyllde jag med en fin svamp, som jag doppade i vatten
och betäckte med tunn spån; därefter öfverdrog jag hela bak-
sidan af bilden med lärft, på det att ingen skulle märka be-
drägeriet. De bägge ögonstenarne på bilden genomstack jag
helt omärkligt med en fin nål. När nu folket kom för att
tillbedja bilden, höll jag den alltid med bägge händerna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
