- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
596

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAP. X.
Marketenterskans död.
M
immi, vår trofasta, danska vän, hade följt med oss bort
till Wiprek, och trots den isande kölden hade den präk-
tiga flickan — Gud välsigne hennes minne — slagit upp sitt
marketenteritält för att förse de belägrande trupperna med mat
och brännvin, hvaraf hon under de nyss tilländalupna goda
tiderna hade förskaffat sig stora kvantiteter.
Hon gjorde allt för att hålla soldaternas mod uppe, och
rolig kunde hon vara också midt i eländet. Aldrig i tiden
kan komma att finnas en bättre marketenterska än Mimmi var.
Hon kallade de talrika eldar, som upptändes rundt omkring
staden och vid hvilka soldaterna värmde sig, så godt de kunde,
för juljus och så bjöd hon på julskinka af en väldig slagbjörn,
som blifvit uppjagad ur sitt ide och skjuten, vidare värmde
hon brännvin, så att vi inte skulle sakna julglögg. — Ty julen
skulle vi fira, hur kusligt vi än hade det för öfrigt.
Det var naturligtvis under dessa förhållanden stor kom-
mers vid Mimmis tält, som var uppvärmdt med glödande ka-
nonkulor. — Mimmi var den enda af marketenterskorna, som
vågat trotsa kölden och följt med till Wiprek.
Hvad hon var kär och dyrbar för oss. Vi aktade henne
nästan som en drottning; ty vi visste, att vi i henne ägde en
god vän, som trotsade alla faror för att kunna förse oss med
mat och dryck. Också uttalades hennes lof i alla tonarter, och
den hjälp, vi kunde gifva henne i hennes bestyr, gåfvo vi henne
äfven, utan att hon behöfde be därom. Vi hjälpte henne af
allt vårt hjärta, liksom hon på sitt vis hjälpte oss.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free