Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAGET VID PULTAVA. 627
— Nej, min docka, svarade Björn, han var visst inte bra.
— Han kunde inte vara med i striden då?
— Kungen? Jo du, han var allt med.
— Men då han var sjuk–––––-
— Han bars omkring på en bår och talade än här och än
•där till trupperna; men det både syntes och hördes, att hans
kraft för tillfället var bruten. *
— Stackars kung, suckade Elsa.
— Sucka må du, min unge, sade Björn. Du må tro, att
vi suckade vi också, ty konungens tillstånd ingaf oss ganska
mycket missmod.
Rehnsköld och Lewenhaupt voro förordnade att föra hög-
•sta befälet. Men dessa båda voro sins emellan oense och de
•delgåfvo ej hvarandra med fullt förtroende sina tankar.
— Det var uselt, sade Rolf.
— Det var det, pojke; också blef följden, att deras order
korsade hvarandra. Emellertid ryckte vi an mot de ryska
iruppmassorna vid åttatiden följande morgon och genast visade
sig det olyckliga resultatet af Lewenhaupts och Rehnskölds öm-
sesidiga afundsjuka. — Långt ifrån att oroa fienden, oroade
•de svenska regementena hvarandra.
— Hu, så hemskt, utbrast Frida.
-— Ja, det var en fördömd dag. — Konungen upptäckte
emellertid snart från sin bår, hur illa vi fördes fram och gaf
genast befallning om, att vi skulle stanna och ordna oss.
Det blåstes därför halt.
Ryssarne, som sågo, att vi plötsligen stannade, togo för
gifvet, att vi ångrade oss och icke vågade oss fram emot dem.
Detta väckte till lif ett oerhördt mod bland de ryska skarorna
och den svenska arméen blef utsatt för ett våldsamt regn af
förödande kulor. Flera af dessa kulor träffade den bår, på
hvilken konungen bars. Båren splittrades och måste af Hult-
man lagas med grimskaft.
Klockan elfva på förmiddagen ryckte tsaren fram med
hela sin styrka. Vi voro då så godt som utan öfverbefäl, då
befälhafvarne sins emellan voro oense och då konungen ej
kunde leda striden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
