- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
701

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KUNG CARL OCH STORVIZIREN. 701
•sedan med fullt återvunna krafter skulle kunna gripa sig ver-
ket an och med Turkiets bistånd återupprätta sitt fallna välde.
Under tiden spelade han mycket schack och dessutom fick
Hultman berätta sagor för honom.
Slutligen randades emellertid den dag, då konungen kände
sig fullt frisk och färdig.
Han började genast sina ridter igen, hvilka blefvo både
långa och äfventyrliga och han visade sig nu i samma skick,
som han alltid förut gjort, för de få krigare, hvilka det blifvit
iorunnadt att få följa honom från de blodiga fälten i Ryss-
land till de turkiska, fridfulla nejderna och detta lands sköna
köttgrytor. — Det gick ingen nöd på oss i Turkiet, skall jag
tala om.
En af de första dagarne, som konungen kunde utan smärta
i foten ha stöfvel på sig, tillkännagaf han sin önskan att be-
söka storviziren i och för viktiga samtal.
Storviziren sände bud till konungen med anhållan, att
Hans majestät täcktes uppskjuta sitt besök hos honom till på-
följande dag, på det att man måtte hinna arrangera ett vär-
digt mottagande för en så hög gäst.
Kungen var inte rätt belåten med detta uppskof, skall jag
■säga, och han ansåg, att ett samtal mellan honom och storvi-
ziren borde kunna gå för sig utan några vidlyftiga ceremonier.
Plans första tanke var också den, att icke akta på storvizirens
bud utan i stället genast besöka honom alldeles oförberedt.
De svenska officerarne voro mycket oroliga för, att konungen,
■som ej plägade betänka sig två gånger, skulle sätta sin plan i
verket och därigenom utan allt tvifvel stöta sig med storvizi-
ren, hvilket i dessa stormuppfyllda tider skulle för en lång
framtid medföra alldeles oberäkneliga följder. Bland annat
skulle den nu erbjudna fristaden kunna förvandlas till tum-
melplats för inre oroligheter, då alldeles säkert ryssarne skulle
passa på och rycka in innanför den turkiska gränsen och må-
hända tränga fram ända till Bender, tillfångataga icke blott
kung Carl och hans få krigare, utan äfven storviziren och
hans män.
Lyckligtvis kunde man genom att intressera konungen för
en längre ridt till en excercished, där turkiska rekryter öfvades,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free