- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
707

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KUNG CAKL OCH STORVIZIREN. 707
strykas ur det af storviziren med så stor omsorg uppgjorda
festprogrammet; ty kung Carl, som tyckte, att han nu fått
veta, hvad han åstundat veta, steg hastigt upp, sägande:
— Det är afgjordt! Vi skola tillsammans gifva ryssarne
en bastonad, som de icke skola glömma.
Och så gjorde han min af att vilja gå.
Storviziren skyndade då till hans sida för att söka hindra
honom därifrån och underrättade honom om den tillämnade
balletten och om andra festligheter, hvilka voro afsedda att
gifvas denna dag, allt till kung Carls ära.
Men konungen lyssnade ej nu till storvizirens ord utan räckte
honom blott sin hand, sägande:
— Farväl! Haf trupperna snart i ordning.
Den häpne storviziren fick nu inte ett ord öfver sina läp-
par af förundran öfver detta korta och tvära sätt och det ringa
intresse, som konungen visade öfver det högtidliga motta-
gandet.
Kung Carl vände sig om för att gå, alldenstund han ej
väntade något svar af storviziren. — Men en af hans stora
sporrar hade fastnat i storvizirens dyrbara mantel. — Konungen,
som kände, att det var något, som tog emot, sparkade, utan
att ana, att det var i storvizirens mantel, han fastnat, kraftigt
till, så att manteln slets sönder och diamanter och äkta pärlor
från densamma föllo klirrande rundt omkring i salen.
Storviziren blef då illa till mods — och hvem kan undra
på det — och gjorde intet vidare för att hindra konungen
att gå.
Kung Carl stöflade därför bort utan att det minsta se på
anordningarne, kastade sig upp i sadeln och företog med sina
officerare en vidsträckt ridt till från Bender aflägsna trakter,
innan han begaf sig hem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0773.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free