Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATARINAS DIAMANTER. 7J1
ten han likväl, om icke Katarinas rådighet hade frälsat honom,
ofelbart blifvit ett offer.
Tsarens törst efter seger förmådde honom att med största
ekyndsamhet hasta emot -fienden i afsikt att förekomma den.
Troligen hade han erhållit falska underrättelser rörande be-
skaffenheten af den ort, af hvilken han ville sätta sig i besitt-
ning; ty utan denna förmodan vore hans oförsiktighet lika
obegriplig som oförlåtlig från krigssynpunkt sedd. — En aldrig
så litet kunnig general gifver sig väl icke in i en trång dal,
som omgifves af fiender, utan att veta, hur han skall komma
-därifrån igen.
Tsar Peter, hvilken emellertid begick detta grofva fel, blef
nu i en vinkel, som tillskapas af floden Pruths stränder, till-
bakaträngd och slutligen alldeles innesluten.
. För sent märkte han då, i hur stor fara han kommit och
på intet sätt kunde han upptäcka någon utväg till räddning.
Turkarnes här, som var 150,000 man stark, omringade ho-
nom och han förmådde icke mot denna väldiga skara uppställa
mer än 30,000 genom många besvärligheter af alla slag och
en lång och svår marsch utmattade Jsxigare. Rysligheten af
hans belägenhet ökades ännu mera genom brist på lifsmedel.
På tre dagars tid hade arméen icke haft något bröd, sol-
daterna, som lågo på sina vapen, önskade sig hellre slafveri
eller döden än fortfarandet af sitt nuvarande elände.
Full af förtviflan öfver sin skymfliga belägenhet gick tsaren
in i sitt tält, förlorade modet alldeles och öfverlämnade sig,
långt ifrån att genom sitt eljest så rådiga snille söka medel
till räddning, åt den bittraste smärta. Liggande på sin säng-
befallde han strängeligen, att ingen människa skulle vid lifs-
straff få störa honom.
Katarina, hvilken, som jag förut nämnt, var kejsaren följ-
aktig uti detta fälttåg, visade sig däremot vara lika rådig, som
kejsaren var nedslagen.
Hon trädde oaktadt förbudet in till honom i tältet och
sade med en uppmuntrande röst, åt hvilken hennes intagande
skönhet gaf ännu mera vikt:
—• Innan man alldeles öfverlämnar sig åt misströstande
förtviflan, bör ännu ett räddningsförsök göras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
