Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
726 CAROLINENS MINNEN.
Vid gränsen af Vallakiet skilde sig konungen från sitt
talrika turkiska följe och äfven från oss, sina kvarvarande
svenskar, som i långsamma dagsmarscher skulle begifva sig
till Stralsund. Själf fortsatte han sin färd med endast tvänne
följeslagare, nämligen generaladjutanten Rosen och öfverste-
löjtnant Düring.
På den korta tiden af fjorton dagar tillryggalade ridande
han, som anlagt svart peruk och kallade sig kapten Frisk, den
äfventyrliga vägen genom Ungern och Tyskland och ankom
en mörk novembernatt till stadsporten i Stralsund. — Han sade
sig hafva bud från kungen, men blef af general Dricker igen-
känd oaktadt sitt genom trötthet, damm och ansträngningar
vanställda utseende. —
Svenskarne mottogo sin kung med rörande tillgifvenhet,.
ehuru allt var sorgligt och förändradt i hans rike, mot hvad
det varit, när han lämnade det.
Men allestädes väckte hans återkomst glädje och förhopp-
ningar. Skalderna strängade sina lyror till hans lof och det
under sorgedoket dignande folket kände nya krafter till nya
uppoffringar vakna. —
I sin dikt: »De nordiska länders högst ömkeliga nyårs-
fägnad på den 1 Januari 1715» sjunger Gyllensvärd bland
annat :
Hjälten, som himmelens Gud begåfvat med tappraste mandom,
Kungeligt hjärta och mod, med vittraste klokhet och vett,
Hjälten, hvars like af dygd i världen man aldrig har sett,
Bland dem, som konunganamn fått bära af folkom och landom,
Hjälten nu kommer till oss, som Gud har utkorat till vän,
Ypperst i gudeligt nit, som kättja och flättja nerdämpar.
Ypperst i örlig och strid bland modige, blodige kämpar;
Hjälten nu kommer och för till oss Guds bistånd igen.
Och den blide Frese sjöng:
»Gack, Sverige, ut med utsträckt hand
Din konungs ankomst fägna:
Du eljest nog förtryckta land
Dig hopp igen tillegna!
Tro Gud om godt! Ty salighet
Lär än din’ portar vakta;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
