Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
osammanhängande, i det de bilda, hvad Brändes kallar
»ask i ask». Detta visar sig allra tydligast i dikten
»Hussaren Riego», där skalden låter denne berätta först
något om sina egna Bedrifter, därefter om sin unge
kornett och dennes död; vidare om komettens fästmö
och dennas öden, hennes slägt både på fars och mors
sida flera århundraden tillbaka i historien — till slut
blir det ett sådant vimmel af »Ulfstandar» och
»Järnhjälmar», att man blir alldeles tvungen att upprätta en
stamtafla, innan man kan begripa eller sammanhålla
dikten i dess helhet.
Fullt byroniskt tyckes oss endast ett stycke vara,
nämligen fantasin: »Venedig», en lofsång till denna
stad, om hvilken han utbrister:
Ack, minnets stad, af dig, o Byron, älskad,
Hur gärna trifdes ej min själ i den!
Och det tyckes också vara Byrons ande, som går
igen i skildringen af den på gröna böljor framglidande
gondolen, af karnavalstiden och San Marco, men
framfor alt af den glödande venetianska kvinnan, som Byron
i sin »Beppo» framstält så:*
Skön är venetianskan i mitt tycke:
Ramsvarta ögon, hvälfda ögonbryn,
Och så en gratie, kvinlighetens- smycke,
Den gamla grekiska, och färg i hyn;
En varm, en lefvande, en äkta kvinna I
Hos Sommelius heter det:
Och minnet bor i hvälfda domer här,
I venetianska kvinnans mörka blick,
I gångens majestät, i hennes hållning,
I formers vällust, ansigtsbildningen,
Som ger begrepp och aning blott om njutning
Och trånad —–— — — —–
En venetianska kan om sällhet aning ge
* Strof II; öfversättning af Talis Qvalis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
