Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dikten, som ej blef tryckt förr än 1841 och då ej
i Aftonbladet, utan i dess på en gång antagonist och
meningsfrände, det af Blanche redigerade Freja, är trots
den ultrasommeliska tröttande formen mycket dramatisk
och utgör en ypperlig skildring såväl af själfva
tilldragelserna som af det tänkesätt, man inom konservativa
kretsar hade om den förhatade och lika mycket
fruktade liberala pressen och dess män, hvilka ansågos
uppvigla folket; i »Svanesången», som framställer tänkesättet
hos en man »på höjderna» angående
representations-forslagsfrågan, uttrycker Beppo detta vidare sålunda:
Men respekten för noblessen
Har förkolnat, sedan pressen
På alt småfolk och bassessen
Öppnat ögona.
Också pågår under dessa år ett ständigt krig mot
presSen. »Tryckpressen är i våra dagar uti den
intellek-tuela världen, hvad ångkraften blifvit i den materiella»,
yttrade friherre v. Schulzenheim under en diskussion
om indragningsmakten höstriksdagen 1834, och
excellensen Rosenblad skref samma år till biskop Kullberg i
Kalmar, hvars son var medutgifvare af Freja:
»Tidnings-skrifveriet är en från afgrunden i senare tider uppstigen
oren ande att störa samhällenas och enskildas lugn».
Det i synnerhet afskydda Aftonbladet hade också af
Carl Johan blifvit kalladt »le detestable Aftonblad», och
Tegnér yttrade offentligt 1835 att »nationens rot håller
på att få röta ... kommer ej hjälpen inifrån, så kommer
hon nog icke, och då läsa Sverges fiender snart nog på
det käraste af alla Aftonblad, nämligen svenska
häfder-nas Aftonblad». Och till Braun yttrade han 1841, då
han sammanträffade med denne i Göteborgs »Cavallinska
Carlsbaderinrättning»: »Min tro kan ingen taga ifrån
mig, och den är, att våra tidningsskrifvare hafva arbetat
på att fördärfva nationen. En tidnings-Nicolaus är ingen
bit bättre än en rysk ditto.» Den »tidnings-Nicolaus»,
på hvilken han syftar, är »tidningskungen» L. J. Hierta.
Men Aftonbladet och dess meningsfränder arbetade
ej förgäfves, och regeringens sätt att regera under denna
Carl Johans mest opopulära tid gick ej ouppmärksam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
