- Project Runeberg -  Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet /
52

(1889) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfversättaren som den icke ansvarige boktryckaren,
vederbörande upprörde himmel och jord, som om hela

statens välfärd stode på spel —.–––—

–I dag, tjugo år efter,* tillägger han vidare,

»har Rénans »Vie de Jesus» utkommit, utan att det faller
någon människa in, att tryckfrihetens vårdare borde
träda emellan. Toleransen har, som man ser, på dessa
tjugo år gjort ett enormt språng och upplysningen har
definitivt segrat öfver tryckfrihetsförordningens
illusoriska paragrafer.»–*

1860 lät man lugnt Rénan ha sin gång; 1840
tolkade Sommelius den kyrkliga oron så:

Ja, hur gick det oss, skriftlärde,

Oss, som endast Gud beskärde
Ljuset, om de afskyvärde
Straussiska idéerna
Gynnades af kleresiet,

Och det kätterska partiet
Sprida fick fritänkeriet
Eller tolka skrifterna?

Liknöjdt trots förutan gränser
Ger sig luft uti sentenser
Vådliga; inkonsekvenser
Förebrås lärjungarna.

Vetandet totalt inkräktar
Trons område; man anfäktar
Religionen, som ej mäktar
Stå emot bespottarna.

Vid denna tid var dock fritänkeriet ännu ej så
långt hunnet åtminstone bland de lyriska skalderna.
Däremot visar sig alt mera åter samma misstroende mot
målsmännen af det »andliga» ordet, som i föregående
tider varit så allmänt inom den svenska literaturen
liksom inom alla länder; man påträffar alt för ofta — för

* Flera meningar ang. hela denna Strauss-strid kunna göra sig
gällande; men vi betvifla, att kristendomens sak lidit mera men af
Strauss’ bok än den vunnit af de apologier denna framkallat, t. ex.
H. M. Melins: »Jesu Lefverne». För/.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhfsis/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free