- Project Runeberg -  Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet /
141

(1889) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men skulle dödens bädd ert läger bli,

O, vida lugnare dock sofven I
I brödragrafven, köpt för ärans pris,

Än »mammas gossar» bakom mammas spis.

Främst i sången går dock fortfarande Nybom:

»Broder, far med Gud, hvart hälst du far!

Det må gälla lifvet eller döden,

Lugn och mod i samma bröst du har;

Trampa, segrande, på dina öden!

Mången tanke följer, dit du går,

Mången bön och mången osedd tår.

Ej din kraft är bruten, armen vek,

Fri du följer Skandinaviens fana.

Faran är ej som en kvinnas smek,

Ärans ban’ ej någon giljarbana.

Detta vet du, och ur vänners famn
Störtar du i Guds och ärans namn.

Lycka till, till ära, om ej mer!

Dödens rosor så, de hvita, röda!

Vännens hjärta blott en bön dig ber:

Signa med ditt svenska svärd de döda!

Stupar du, så lycka till — hur skönt
Somna på en bädd af lagrar krönt.»

Kort därefter blir i »Nya Skånska
Corresponden-ten» en annan afskedsdikt införd, ej signerad, men
numera tillfinnandes i Nyboms dikter; det är ett farväl,
som de frivilliga från Upsala sända Lunds studenter,
ett i och för sig mycket obetydligt stycke, med nästan
samma tal om att »så hvita, röda rosor», men den
förefaller oss dock synnerligen karaktäristisk med hänsyn
till det sätt, hvarpå poeterna, både de större och de
mindre, tänkte sig den svenska kvinnans särskilda
värk-samhet som gråterska under detta händelserika år 1848: *

* Detta sätt att se kvinnans uppgift uttryckes redan 1808 af
Tegnér i hans »Krigssång», där han talar om, hur till »ynglingens graf»:

»en flicka med sväfvande lockar skall gå
och fälla en bäfvande tår däruppå.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhfsis/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free