Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2ELn och annan skall måhända finna vår föregående
framställning af studentmötes-skandinavismens
uppkomst och kulmination något lång; dock spelar den
en så stor roll i den tid, hvari de skalder diktat, som
vi satt oss till mål att något litet belysa, att vi ej ansett
oss kunna undvika densamma. I nära ett tiotal af år
intar den hufvudplatsen bland tidsfrågorna.
Bland 1840-talets skalder är Johan Nybom den,
som står i närmaste samband med denna företeelse, ty
medan skandinavismen för Talis Qvalis endast så att säga
blef ett moment i hans skaldeutveckling, visserligen ett
betydande sådant, men dock ej det, till hvilket hans
egentliga lifsarbete knöt sig, och medan det samma i
någon man kan sägas om Malmström, Ridderstad och andra
— mindre dock om Orvar Odd, som till sin död
för-blef samme varme danskvän — äger ett annat förhållande
rum hos Nybom. Nybom, studentmötena och
skandinavismen äro oskiljaktiga, det ena är ej fullständigt utan
det andra, och för att förstå Nybom bör man också
känna den väckande makt, som låg i de båda senare,
och som var så stor, att den hänförelse, den förmådde
väcka hos den unge skalden, ännu på hans gamla dagar
lefde kvar och trots hans gråa hår ännu förmådde blossa
upp med den forna klarheten såsom en sällsam
kvar-lefva från flydda dagar, hvilket gjorde ett underbart
intryck på den omgifning, som helt nyss rörde sig kring
honom, och som i de flesta fall hvarken förstod honom
eller det, han med sådan kärlek ännu omfattade.
På hösten 1887 samtalade vi med honom om
1840-talet, då han så ofta förde studenternas talan. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
