- Project Runeberg -  Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet /
165

(1889) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och drottning Josefina bodde. Under de ljusa, varma
sommaraftnarne, då fönstren stodo öppna åt gatan,
musicerades flitigt därinne hos prinsarne; prins Gustafs
röst ljöd till hans eget ackompanjemang vemodsfull och
blid, och alla grannar och genbor rundt omkring
lyssnade i sina likaledes öppna fönster till »du undersköna
dal, o säg» och till »uti en dal af ljuflig dager», medan
den promenerande fina världen tyst stannade utanför.
Dessa sånger voro 1840-talets älsklingssånger i Sverige,
lika populära i ton och klang som hela den bild vi ha
af »den milde prinsen», på hyars död ej folket velat
tro, och som det utsmyckat med så mången romantiskt
vacker saga; till och med då detta skrifves, hafva vi
framför oss i en af dagens tidningar en ny variation af
prinsgustafsmy ten.

Ofta under dessa aftnar såg man kung Oskar med
sin drottning under armen komma promenerande tvärs
öfver gatan för att tillbringa kvällen i sluten
familjekrets hos sina barn, och äfven då kunde det utanför
stående folket höra, hur man skämtade och skrattade
förtroligt därinne — en familjetafla, hur olik den, som
man snart — innan många år förflutit — fick i träsnitt
allmänt se i den tidens hem: den kungliga familjen i
sorg kring den döende sonens och broderns bädd,
medan sångens och lifvets genius sträcker handen
välsignande fram öfver hans hufvud; och än i dag ser man
i månget äldre hem prins Gustafs bekanta drag blicka
fram ur den bruna eklöfskransen af läder på väggens
främsta plats.

Hans död gaf alla landets skalder anledning att i
sången tolka den allmänna sorgen. Liksom den
skandinaviska entusiasmen 1848 väckte en kör af hänförelsens
sånger, så lät sorgen nu ett lika starkt, men mindre
hög-ljudt tonflöde strömma öfver landet, och det är märkligt,
huru genom alla dessa dikter går densamma oskrymtade
känslan af kärlek; man må äljes vara mer eller mindre
sökt i sina dikter: vid prins Gustafs bår är all sång
äkta, där ljuda väl sorgsna men alltid rena toner.

Bottiger och Sätherberg, Malmström, Ridderstad,
alla framkomma vid detta tillfälle med vackra dikter.
Den förstnämde liknar honom vid Balder, vid hvars
död hvart väsen sörjde, hvarje blomma grät:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhfsis/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free