- Project Runeberg -  Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet /
232

(1889) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

land 1741, äger den de förtjänster, som alltid slagit an
i Sverige: en stor, folklynnet mäktigt gripande fantasir
den gamla folksagans dragning åt det underbara i
förening med en enkel och gripande melodis mollton,
hvilken i denna sång äger på en gång det vemod och
den käcka lyftning, som utgöra tvänne väsentliga sidor
i den svenska folkkaraktären.

Af en värklig folksång bör, mena vi, fordras något
konkret, som på ett fylligt och åskådligt sätt samt
med en folklig ton motsvarar folklynnet, men äfven en
stor och allmän idé, som sammanbinder de konkreta
bilderna till ett helt och lyfter sången upp ur det
tillfälliga lokala in i nationalbegreppets stora
gemensamhet.

En sådan sång skulle kunna uppkomma i våra dagar,
då nationalitetsbegreppet och det ideella lifvet är vida
mera utveckladt än i »gamle Kung Göstas» tid; men
helt visst kommer den ej att diktas förr, än nationen
som sådan inkastats och fått kämpa sig fram på de
stora händelsernas haf.

Då skall Talis Qvalis’ kungahymn bli, hvad den
ursprungligen var, vacker och lämplig, då det gäller
att vid ett fästligt tillfälle hälsa och hylla landets konung,
men den svenska folksång, som då sprungit fram ur en
samtids pröfningar, skall helt visst blifva en nationen
enande och eldande framtidsdikt.

Vi ha med denna lilla utveckling sökt att sätta
denna Talis Qvalis’ utan tvifvel mest kända dikt i den
belysning, hvari vi anse den rätteligen bör ses.

5-

Talis Qvalis var och blef dock aldrig hofpoet,
därtill kunde han, som vi ofvan påpekat angående hans
hållning gent emot Carl XIV, för litet inordna sin
subjektiva känsla af sympati och antipati under en officiell

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhfsis/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free