Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Sveas armar slogos uti bojor
Kom oftast räddaren ur bondekojor
Och ur det gamla Skandiens murkna stam
Ett nytt föryngradt Sverige växte fram.
Se upp! till ryggväm äger du — nationen!
Hvar hälst hon dig i kämparaden fann
Hon jublar högt: hell dig, du folkets man!
Denna dikt skulle få ett omkullkastande inflytande
på hela Talis Qvalis’ framtid; ej endast för hans
folkliga tänkesätt och frihetsjubel, utan äfven af annan
orsak. Den literära skärmytsling, som utspann sig med
anledning af denna dikt, vilja vi i sammanhang härmed
omnämna.
I Lunds Veckoblad Nytt och gammalt af d. 26
februari 1840 läses följande: »Bland redlige och
manlige 1840 års riksdagsmän är Hans Jansson särdeles
utmärkt. Hans namn uppbäres af förtjänta loford kring
hela fädesneslandet. Af stämmor till hans pris hörde
vi häromdagen en, hvilken fann återklang i allas bröst,
hvilka densamma förnummo. På en af de soaréer, hvilka
å härvarande studentförening hållas en gång hvarje
eller hvarannan vecka och vid hvilken medlemmarna
underhålla hvarandra med musik, sång, föredrag af egna
eller andras uppsatser, uppträdde nämligen en ung man
med redan kända lofvande skaldeanlag med en
»Hälsning till folkrepresentanten Hans Jansson». Sången,
lif-vad af kärlek för det framåtsträfvande i tidsandan, för
konung och fosterland, innehöll en framställning af de
glada utsigter, som erbjuda sig för mänskligheten i den
rådande kampen mellan det nya och det gamla; en
blick på våra gamla häfder, i hvilka den svenske
bonden spelat en så stor roll, när det gält att återtaga
undertryckt frihet och rätt; en lyckönskan åt Sverige, att
det gamla gryet fortlefver kraftigt hos dess
bondestånd. –-—»
Men oaktadt pressens bemödande att hålla skalden
ryggen fri, blef dikten mycket illa upptagen af de
akademiska myndigheterna. Man ansåg den för en
otillbörlig opinionsyttring af Lunds studenter och fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
